Det är inte ett djur, inte en växt inte eller en svamp. Den är en gigantisk encellig varelse, som kallas för "Blobben" eller Physarum polycephalum. I höstas ställdes den ut på zoo i Paris och fascinerade många. Forskare i flera länder utforskar dess funktion, beteende, minne och smarta lösningar. Den kan lära sig saker och dela med sig av kunskapen - ett geni utan hjärna.

Jakten på den heliga skriften. I tolv grottor på Västbanken hittade beduiner år 1947 "Dödahavsrullarna". I krukor låg 2000 år gamla pergament, som visade sig vara världens äldsta version av bibeln. Texterna var på olika språk, svårtydda, brända och trasiga. Forskare försöker nu avslöja vad som står i världens äldsta bibel - och samtidigt pågår en jakt på förfalskningar.

Kan mammuten, istidens kung, återskapas och trampa runt på Sibiriens slätter igen? Vi får följa forskarna som genom underjordiska tunnlar gräver fram utdöda djur som de tidigare bara sett spillror av. Bland forskarna finns den svenske paleontologen Love Dalén som är med och upptäcker ullhåriga noshörningar, grottlejon, vargar och mammutar. Bland annat hittar de en 30 000 år gammal lejonunge som är häpnadsväckande välbevarad.

Australien, Nordamerika, Sverige - på senare år har stora skogsbränder överraskat världen med sin våldsamma kraft. Bränderna ses som ett av klimatförändringarnas mest uppenbara tecken. I USA brinner varje år mer än tre gånger så stor yta som för en generation sedan. Vi träffar forskarna som undersöker hur och varför skogsbränder blivit till megabränder.

Vi får träffa forskare och brandmän runtom i världen som nu utarbetar planer för hur vi ska möta skogsbrändernas nya globala ”storhetstid”. Detta för att rädda både natur och våra mänskliga samhällen.

Gentester används alltmer - av privatpersoner och myndigheter. Hälsoråd skapas utifrån DNA-tester, men hur bra är dessa råd?. I Estland vill forskare nu DNA-testa hela befolkningen och skapa ett enormt DNA-register. I Israel kan ett DNA-test avgöra om man får gifta sig. Vi följer också den svenska polisen som har börjat använda släktforskares DNA-register för att lösa gamla mordfall.

Osynliga i luften finns de: föroreningarna som dödar tusentals människor varje dag. Ny forskning visar hur mikroskopiska luftföroreningar kan ta sig in i oss och skada våra hjärnor. Men forskningen visar också hur vi kan skydda oss.

Ut ur Europa? Flera fynd av tidiga människosläktingar i Europa förbryllar forskarna. Fynden utmanar rådande teorier om att människan härstammar från Afrika och i olika vågor vandrat ut därifrån. Kan de första tvåbenta aporna ha vandrat på europeisk mark för över tio miljoner år sedan? Några forskare anser att de nu har bevisen.

Tsunami - dödliga vågor. Det är ett av de dödligaste naturfenomenen på jorden. Tsunamier är så plötsliga och kraftfulla att de inom några timmar kan förstöra allt i sin väg. Det handlar om enorma vågor med en otrolig energi - som forskarna nu försökt förstå. Genom att utveckla modeller för tsunamiers dynamik ska vi få bättre verktyg för att förutsäga när och hur en tsunami kommer att slå till - och vi kan skydda oss mot den.

För nästan 2000 år sedan begravdes den romerska staden Pompeji av vulkanaska. I det första av två program får vi följa arkeologer som nu gräver ut hittills outforskade delar av den begravda staden - och hittar alltifrån dåtida vardagsliv till politiskt klotter och gudabilder.

Invånarna trodde att det var ett vanligt berg. Det visade sig vara en dödlig vulkan. Vi följer nya arkeologiska utgrävningar som avslöjar livet de sista timmarna före staden Pompejis undergång år 79. Andra delen av två i serien Pompejis hemligheter.

Världen över kämpar människor mot coronaviruset. Sjukvården är ansträngd, och forskare jobbar för högtryck för att finna vaccin. I programmet får vi inblick i hur smittspridningen kan förhindras, riskerna för att viruset muterar - och vi får inblickar i de labb som just nu börjar ta fram läkemedlen som kan stoppa en pandemi.

Det pågår en energirevolution. I Sverige och Västeuropa avvecklas nu både kolkraft och gammal kärnkraft. Forskare medverkar nu i en explosion av ny vindkraft, som kan ge el även när det inte blåser. Vi träffar också de forskare som experimenterar med annorlunda kärnkraft i form av minireaktorer.

Leonardo da Vinci var en sann renässansmänniska. Utbildad inom teknik, konst och biologi. Som uppfinnare var han ett geni och hundratals år före sin tid. Men vem var konstnären da Vinci? Och hur fick Mona Lisa sitt mystiska leende? Med modern teknik avslöjas nu hans hemligheter, lager för lager. Forskare inser nu alltmer att vetenskapsmannen da Vinci var en förutsättning för konstnären da Vinci. Och vice versa.

Går det att leva en hel vecka utan att ljuga? Brittiska forskare har försökt gå till botten med hur central lögnen är för att mellanmänsklig kommunikation ska kunna fungera. Genom att följa försökspersoner under en vecka och ta hjälp av lögndetektorer får vi följa med forskarnas undersökning om varför lögner blivit en så viktig del av vår vardag. Skulle världen verkligen bli bättre om vi alltid talade sanning?

En stigande havsyta har börjat förändra världskartan - i klimatförändringarnas spår. Skyddsåtgärder byggs nu för miljardbelopp, men trots det kommer vissa ö-stater att helt försvinna på sikt. Kommer ingenjörerna att kunna rädda världens stora kuststäder, och hur mycket kommer det att kosta? Vi följer med forskare till flera kontinenter för att förstå vad som sker när vattnet från jordens smältande isar får havet att stiga med flera meter.

Hur blev katter till människans gosiga husdjur? Och vad är det i den mänskliga hjärnan som får oss att känna så mycket för dessa pälsbeklädda varelser? Hjärnforskare, genetiker och experter på djurbeteende kartlägger här människans relation till katter - och dessutom katternas hemliga dubbelliv.

Experter i hela världen har de senaste månaderna försökt förstå och överlista det nya coronaviruset. Vi följer forskare som tror sig ha hittat botemedel. Och vi intervjuar kinesiska experter som tror sig ha goda råd inför den andra coronavågen. Dessutom tar vi reda på hur de nya coronatesterna fungerar, och hur många svenskar som kan ha fått immunitet.

Sömnens mysterier. Såväl människor som bananflugor och valar lägger många timmar på sömn. Nästan alla djur sover. Men varför måste vi tillbringa nästan en tredjedel av våra liv i ett så passivt tillstånd? Forskare tittar nu allt djupare in i den sovande hjärnan. Ny forskning visar vad sömnen egentligen gör med oss, våra minnen, våra känslor och hur den fungerar som tvättmaskin för våra hjärnor.

Resan till livets kärna - bilden av ett dödligt virus. Mästerfotografen Lennart Nilssons sista uppdrag var att fånga ett dödligt virus på bild. Han ville föreviga ögonblicket då viruset tog över och förstörde en mänsklig cell och spred smitta vidare, en bild som i dag är kusligt aktuell.

Hemliga rymdvapen. Krig i rymden är inte längre en Hollywoodfantasi. Länder och företag förbereder sig inför väpnade rymdkonflikter. Tusentals satelliter i omloppsbana runt jorden kan hotas. De är nödvändiga i vår moderna värld för kommunikation och navigering. Nya laservapen utformas nu av stormakter för att både attackera och försvara sig i ett tänkt rymdkrig.

Skärmgenerationen. Smarta mobiler, surfplattor, datorer och spelkonsoler - skärmarna tar allt större plats i våra dagliga liv. Hur påverkas vuxna och barn av detta nya sätt att leva? Kan vårt ständiga stirrande på skärmar vara skadligt för ungas utveckling? Kan det till och med vara skadligt för våra hjärnor?

Fett - vän eller fiende? Fetma är en global epidemi, men hur undviker vi fetman bäst? Hur ska vi egentligen tänka om fettet i maten? Och finns det gener som gör att vissa har större aptit än vad de mår bra av? Forskare utmanar nu allt fler av de gamla sanningarna om fettet - och föreslår nya vägar ut ur den stora folksjukdomen.

Framtidens mat. Är köttbiffar av raps och hampa det vi lägger på grillen i framtiden? Ska vi börja odla alger i åkrar under vattnet? Kan växtodlingar förläggas hemma i garaget där gödslet kommer från bassänger med fisk? Allt fler försöker äta mer hälsosamt och miljövänligt - och forskarvärlden arbetar intensivt med nya råvaror. Vi besöker uppseendeväckande försöksodlingar, låter professionella kockar tillaga maten därifrån. Och så provsmakar vi om framtidens mat duger för våra kräsna smaklökar.

Är världen fredligare än någonsin? I mediaflödet verkar världen bli allt våldsammare men forskning visar på motsatsen. Flera historiska händelser har förändrat människan och faktiskt gjort oss mindre våldsbenägna. Det ger hopp om hur vi kan bli av med våldet.

Vad ligger bakom våldet i människans historia och nutid? Forskare har försökt gå till botten med analysen av människans våldsamma sidor - bland annat genom att i experiment avslöja hur blind lydnad inför auktoriteter kan få oss att göra avskyvärda handlingar. Ny forskning visar också vad som verkligen kan minska våldsbeteende och dödsskjutningar i våra samhällen.

Bortom jätteplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus ligger lilla Pluto med sina fem månar. Fram till nyligen ansågs Pluto bara vara en isboll - suddig på alla bilder som fanns. Men nya bilder av Pluto har nu analyserats, bilder som avslöjar en komplex värld med förutsättningar för liv.

Nu kommer vaccinen mot covid-19. Hur kommer de att stärka vår motståndskraft mot coronaviruset? Alltfler rapporter kommer också om att coronaviruset kan ha långtidseffekter - förstört luktsinne, kronisk trötthet och huvudvärk. Håller långtidssymptom av covid-19 på att bli ett nytt problem för tusentals svenskar? Vetenskapens värld ger de senaste svaren om viruset och vaccinen - från USA, Europa och Sverige.

Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga och utsläppsminskningar har skjutits på framtiden. Nu vill vissa forskare och ingenjörer försöka påverka jordens klimat på teknisk väg. Det handlar bland annat om att suga upp koldioxid ur luften och gräva ner den, eller att fysiskt blockera solljusets inflöde. Kan sådana tekniska lösningar verkligen fungera? Hur mycket skulle det egentligen kosta? Och vilka är riskerna?

Det finns en miljard hundar i världen. Hur gick det till när vargar förvandlades till labradorer och chihuahuor och blev människans bästa vän? Och hur har hundarna påverkat oss? I veckans film möter vi arkeologer, etnologer och genetiker som berättar om hur det gick till när vi blev matte och husse.

Det fanns en tid då nordiska legoknektar stred både för och emot kejsarna i Romarriket. Under marken i den gamla fornborgen på Öland ser forskarna spåren av en massaker. Unga som gamla har dödats utan urskiljning. Och ju djupare arkeologerna gräver i historien - desto tydligare blir kopplingen till den samhällskollaps som skedde i Europa på 400-talet.

Hur mycket väger ett kilo? En fyra centimeter hög cylinder av platina och iridium ligger inlåst i ett högteknologiskt kassavalv i Paris. Denna metallklump har utgjort själva definitionen av viktenheten kilo sedan 1889. Men nu ska grundenheten för all världens vågar göras om. Kilot ska dö. Och återuppstå.

Åsa fick ett dödligt virus på sjukhuset när hon var 10 år - men räddades tack vare forskningen från årets Nobelpristagare i medicin. Nobelpristagarna i kemi har uppfunnit en teknik för att klippa och klistra i gener - såväl växters som människors och djurs. Och årets fysikpristagare har förstått hur universums svarta hål fungerar. Vetenskapens värld förklarar årets Nobelpriser och träffar årets Nobelpristagare.

För två år sedan landade en rymdsond för första gången på månens relativt outforskade baksida. Sonden var kinesisk och hette Chang’e 4. I en unik tysk-kinesisk film visas nu bilder från landningen som aldrig tidigare visats för en svensk publik. Den 23 november i år skickade Kina ytterligare en rymdsond till månen. Om bara ett par år hoppas Kina på att ha en bemannad rymdstation på månen. Programledare: Victoria Dyring.