Du är ett vandrande zoo. När en människa föds är majoriteten av kroppens celler mänskliga, men nästan direkt tar andra arter över. Hela 90 procent av cellerna hos en vuxen människa kommer från andra arter. I två filmer lär vi känna kroppens egna husdjur genom forskarnas ögon. Vi möter hårlusen som funnits längre än dinosaurierna och anpassat sitt beteende efter en allt mer hårlös tillvaro. Dessutom besöker vi forskarna som ägnar sig åt navelskådning och hittar en helt ny tidigare okänd fauna i den där gropen mitt på magen.

Stonehenge är en av världens mest kända lämningar från stenåldern, men fortfarande den mest gåtfulla. Nu röntgas marken och nya spår framträder. Forskarna har använt den allra senaste tekniken för att detaljgranska hela landskapet kring monumentet och då syns människorna som levde där för bortåt 6000 år sedan. De hade goda medicinska kunskaper, bröt flinta i industriell skala och ägnade sig åt avancerade begravningsritualer. Programledare: Victoria Dyring.

Stonehenge är en av världens mest kända lämningar från stenåldern, men fortfarande en av de mests gåtfulla. Nu röntgas marken och nya spår framträder. Det andra avsnittet handlar om själva monumentet, ritualerna med människo-offer som måste ha skett där och varför det byggdes. Dessutom hur lyckades dåtidens arkitekter förflytta de 40 ton tunga stenblocken nästan fem mil till platsen? Programledare: Victoria Dyring.

Att det kommer att bli ett stort vulkanutbrott på Island med förödande konsekvenser vet forskarna. Nu är arbetet inriktat på att ta reda exakt när och hur det kommer att se ut. Vi har följt med svenska vulkanforskare till utbrottens rand.

Du är ett vandrande zoo. När en människa föds är majoriteten av kroppens celler mänskliga, men nästan direkt tar andra arter över. Hela 90 procent av cellerna hos en vuxen människa kommer från andra arter. I del två undersöks det djurplågeri vi utsätter våra inre organismer för. Penicillin, förändrad kost och en ny livsstil har gjort tillvaron för våra små inre vänner allt svårare. De nyttiga tandbakterierna håller på att slås ut av godisälskande kariesbakterier. Nu försöker forskarna locka några av de goda mikroorganismerna till sin sida i kampen mot sjukdomar. Magsårsbakterier kan stärka immunförsvaret, parasiter kan hjälpa oroliga magar och myco-bakterier påverkar depression.

25 år efter att webben skapades pågår nu den stora striden om övervakningen på nätet. Forskare som försvarar internets grundidé har hamnat i strid med rättsapparater runtom i världen. Bland internetutvecklare byggs nu system för ett anonymt internet, kallat TOR - något som lett till politiska konflikter, en global jakt på internets visselblåsare och en ny plats för handel med knark och vapen.

De minsta dvärgplaneterna är hetast inom rymdforskningen just nu. Till och med lilla Pluto, som räknades bort och förlorade sin planetstatus, har blivit högintressant. För första gången besöker nu rymdsonder från jorden de märkliga dvärgplaneterna och helt nya världar uppenbarar sig. Dessutom: Bitcoin - kan den nya valutan hota bankerna? Och kvicksilver, hur påverkar det våra ofödda barn?

Är mäns hjärnor bättre lämpade för att hitta rätt väg och kvinnors inställda på att läsa av känslor? Om det finns sådana könsskillnader i hjärnan: är de då medfödda eller inlärda? Michael Mosley och Alice Roberts är läkare och vetenskapsreportrar. I den här filmen ger de sig in i forskningen kring biologiska och beteendemässiga könsskillnader. Mosley är övertygad om att så kallat pojk- och flickbeteende är inbyggt i hjärnan från början, medan Roberts menar att det uppfostrats fram. Båda blir överraskade av vad de lär sig.

Barn kan bli upp till 30 procent starkare om de rör sig tillräckligt, menar svenska forskare. Ändå är Sverige ett av de europeiska länder som har minst skolidrott på schemat. Nu kommer nya riktlinjer om barn och rörelse. Dessutom en närmare titt på varför ungdomar och särskilt flickor så ofta slutar med idrott när de kommer upp i tonåren. Ny forskning visar att klubbarna kan göra mycket för att hejda utvecklingen. Och Citizen Science; vad händer när forskare bjuder in allmänheten för att lösa vetenskapliga gåtor?

När den europeiska rymdsonden Rosetta lyckades sätta ner en landare på en komet hösten 2014 skrevs rymdhistoria. Miljontals kilometer från jorden tog den lilla landaren prover som ska ge oss inblick i solsystemets allra tidigaste historia. Det som hände har jämförts med den första månlandningen. Vi får nu chansen att följa med forskarna genom detta dramatiska rymdäventyr, ett äventyr vars mål är att dechiffrera ursprunget till planeterna och livet självt.

Järven är rovdjuret som nästan utrotades i Sverige under 1900-talets första hälft. Till slut fanns bara några få järvar kvar, i fjällen. Men nu gör järven comeback i de svenska skogarna, till och med i Uppland och Stockholms län. Vi träffar också amerikanska forskare som klonar fram utrotningshotade afrikanska vildkatter. Dessutom: Att sänka skepp på 1600-talet var ett brutalt hantverk. Vi är med när forskare provskjuter Vasakanoner, för att ta reda på hur sjöstriderna gick till då

Tänk om vårt universum bara är ett av oändligt många. Allt fler fysiker och kosmologer världen över har börjat fundera över vad som finns bortom vårt universums yttre gräns. I den här filmen möter vi flera av förespråkarna för den så kallade Multiversumteorin, där vårt universum är ett i mängden. I filmen förklarar forskarna vad som fått dem att dra den slutsatsen och hur det påverkar våra liv

Det pågår en kapplöpning om att förstå hjärnan. I Schweiz försöker europeiska forskare bygga en dator som fungerar som den mänskliga hjärnan. I USA satsar Obama-administrationen miljarder på en total kartläggning av hjärnans alla nervceller. Vi möter forskarna som just nu utforskar den sista outforskade kontinenten - vår egen hjärna. Kommer de lyckas nagla fast vårt eget medvetande, våra drömmar och vårt tänkande?

Allergiker har en fattigare bakterieflora än andra. Och det är den här bristen på naturliga och goda bakterier som fått deras immunsystem att reagera så starkt på ämnen som egentligen inte alls är farliga för kroppen - som björkpollen. Det menar en grupp brittiska forskare. Om de har rätt kan det kanske förklara den explosionsartade ökningen av allergier i västvärlden under det senaste halvseklet.

At least 5 times all life on earth has been on the verge of extinction. Some say that we are close to the sixth. In this episode the scientists take a closer look at the mass extinctions in our history. What did really happen 250 million years ago, when 95 percent of all sea-living species died out? Is there something we can learn, that we can use today, when the number of species on earth is dwindling and the eco systems are quickly changing?

Hur svensk var egentligen armén som följde Gustav II Adolf i döden vid slaget i Lutzen? För första gången undersöks nu kropparna från slagfältet i detalj och en helt ny bild framträder. Chanslösa sköts soldaterna ner av kavalleriet och de flesta hade aldrig satt sin fot i landet de kämpade för. Dessutom mjölkens uppgång och fall. Så gick det till när alla barns självklara måltidsdryck hamnade längst bak i kylskåpet.

Hur meningsfullt är det att räkna kalorier i maten? Forskaren Chris van Tulleker försöker ta reda på det genom att mäta kalorier i en mängd vanliga matvaror. Det visar sig att det mesta vi tror oss veta om kalorier i maten inte stämmer. Uppgifterna på förpackningarna är ofta felaktiga, hårdträning på gymmet är inte särskilt effektiv för att förbränna kalorier och lite grädde då och då kan faktiskt vara nyttigt.

Möt robotarna som ska rädda liv på platser där inga människor kan vistas och forskarna som startar jordskred. Vetenskapens värld i kväll handlar om forskning kring katastrofer.

Mars Peerless - the story about Erik XIV and the biggest warship in the world. It was a sensation in the marine archeology world when the fabled warship Mars Peerless (Makalös) was found at the bottom of the Baltic Sea in the summer of 2011, after nearly 450 years of fruitless searches. Mars was bigger than the Vasa ship and it was Erik´s big trump card to win dominion of the Baltic Sea. During three seasons the archeologists have thoroughly investigated the ship and in this autumn premiere of Vetenskapens värld we tell you about a brutal naval battle with a violent outcome. When Mars sank it took around 800 Swedish and German sailors with it to the bottom of the sea.

Nu är drönarna här på allvar. Redan har flygtrafiken på ett par stora svenska flygplatser hindrats av att privatpersoner flugit sina obemannade farkoster i otillåtet luftrum. Hur ska vi förhålla oss till dem? Är de roliga leksaker, som dessutom kan rädda liv och ge oss helt nya kunskaper om vår omvärld? Eller livsfarliga frihetskränkande spioner som helst borde skjutas ned var de än visar sig? Vad du än tycker om saken, så verkar drönarna vara här för att stanna. Programledare: Victoria Dyring.

Drömmen om att sväva fram i gigantiska luftskepp har återuppstått. Nu när flygbränslet blir allt dyrare och utsläppen hotar klimatet har zeppelinarna återigen blivit heta. Billiga, klimatsmarta och starka hävdar förespråkarna som vill se dem i reguljärtrafik över hela jorden. Men kan de någonsin hämta sig från den katastrofala Hindenburgkraschen? Dessutom; allt mer trafik flyttar ner i tunnlar. Möt forskarna som förbereder sig för framtida bränder och olyckor djupt under mark. Och Sveriges första arkeologihund spårar forntidens döda kroppar.

De bortglömda faraonerna. Alla har hört talas om pyramiderna och faraonerna i Egypten, men nu träder en annan bortglömd dynasti fram - faraonerna i Sudan. Arkeologiska utgrävningar avslöjar hemligheterna kring hur Kushdynastin - som härskade 800 före Kristus - tog makten över egyptierna och styrde över dem i mer än hundra år. Programledare: Victoria Dyring.

Slukhål. I Florida, i februari 2013, öppnades ett gigantiskt hål upp i sovrummet hemma hos Jeffrey Bush när han låg och sov. Hela hans rum slukades av marken och hans kropp återfanns aldrig. Slukhål bildas i områden med kalksten, när regnvatten löser upp kalken i berget och underminerar marken. Just i Florida är marken som en schweizerost, men exempel på katastrofala slukhål finns över hela jorden. Motorvägar, hus, bilar och skogar slukas. I kvällens film visas ögonvittnens videor av katastrofer som kan ske på sekunder och vi följer med forskarna som undersöker de geologiska processerna bakom. Programledare: Victoria Dyring.

Aldrig tidigare har blivande föräldrar varit lika positivt inställda till medicinteknisk smärtlindring som de är just nu. Barnmorskeforskarna menar att trender styr förlossningsvården, inte vetenskap eller nya tekniska framsteg. Dessutom: haven runt Sverige är fyllda av mikroplast och flera forskningsprojekt kartlägger just nu hotet från plasten. Programledare: Victoria Dyring.

År 2014 tvingades den internationella rymdstationen ISS att byta position tre gånger för att undvika kollision med dödligt rymdskrot. Bland alla satelliter som snurrar runt jorden finns hundratals miljoner skräpföremål - ett problem som vuxit enormt. En enda liten färgflinga som kommer i över 25000 km/tim kan döda en astronaut, och rymdskrotet slår redan nu ut dyrbara satelliter. Vi får här träffa forskarna som fått i uppgift att utveckla städverktygen för den akuta rensningen av omloppet runt jorden. Programledare: Victoria Dyring.

Atomerna vi består av utgör bara fem procent av universum. Forskarna kallar resten mörk materia - men vad är det egentligen? Jakten på den har pågått i decennier. Nu står vi inför en brytpunkt, om den inte visar sig snart är det kanske dags att ompröva vår världsbild. Gäst: Max Tegmark. Programledare: Victoria Dyring.

Om det finns intelligent liv i rymden borde man kunna se spår av det och dess tekniska innovationer, menar rymdforskare. Nu pågår jakten för fullt. Samtidigt grubblar andra forskare över hur vi ska prata med rymdvarelserna om de kommer hit. Dessutom: 2015 är ett riktigt rekordår för den utrotningshotade fjällräven. Det är över 30 år sedan så många senast hittades i de skandinaviska fjällen. Programledare: Victoria Dyring.

Empati - att tänka med hjärtat. Vår förmåga att känna med andra är avgörande för människans civilisationer. Men varifrån kommer vår empatiska förmåga? För att förstå empatin har forskare gjort experiment med små barn, och även testat hur empatin fungerar hos möss och schimpanser. Problemet med bristande empati hos människor leder till en avgörande fråga: Kan kroppens egen kemi hjälpa oss att bli mer empatiska? Programledare: Victoria Dyring.

Ett par hundra svenskar har sökt sig till IS för att delta i ett blodigt, heligt krig långt borta. Men deras engagemang har mycket lite med religion eller styrd hjärntvätt att göra, menar forskarna. Scott Atran, en av världens främsta jihadistantropologer, lyfter i stället fram utanförskap, drömmar om världsherravälde genom ett kalifat och förhoppningar om brödraskap som avgörande. Möt honom och andra forskare som försöker förklara terrorismens rötter i den svenska förorten. Dessutom utblick mot danska Århus, där man lyckats vända trenden och IS-resenärerna blir färre. Programledare: Victoria Dyring.

Idag är vi 7 miljarder människor på jorden - men var har vi våra rötter och vem var på vilken plats först? Med hjälp av modern genteknik och fossil försöker forskarna kartlägga människans väg ut ur Afrika. De finner att vårt stamträd liknar ett lapptäcke och att det sällan går att knyta platser till folkgrupper. Den moderna människan har blandat sig med både neandertalare, denisovamänniskan och Homo erectus - och den mix av gener vi fick hjälpte oss att överleva nya utmaningar. Dessutom har folkgrupper vandrat över mycket stora områden. Första delen av tre, då Vetenskapens värld visar hur den moderna människan uppstod i Afrika, och sedan befolkade både Amerika och Europa. Programledare är Victoria Dyring.

När de tidigaste människorna spred sig över världen blev den amerikanska kontinenten en utmaning att nå. Enorma hav och stora arealer med inlandsis blockerade vägen. Så hur lyckades de första amerikanerna ta sig dit? Varifrån härstammar Amerikas ursprungsbefolkning? I en mexikansk undervattensgrotta hittade forskare nyligen skelettet av "Eva från Naharon". Hade hennes stam kommit med båtar över Stilla havet eller gått över glaciärerna? Den andra delen av tre i serien om de första människofolken. Programledare: Victoria Dyring.

De första folken - Europa. När Homo sapiens dök upp i det förhistoriska Europa fanns det redan människor där: neandertalarna. De två människotyperna var tillräckligt lika för att få barn tillsammans. Men eftersom fler och fler Homo sapiens vandrade in i Europa, kom maktbalansen att förskjutas. Nykomlingarna trängde undan neandertalarna som så småningom försvann helt. Ända sedan dess har vi haft Europa och resten av världen för oss själva.

Kan forskningen rädda världen från värmeslag? Vi möter forskarna som just nu tar fram teknik som sägs kunna hejda klimatförändringarna: Solceller som kan byggas in överallt, superbatterier som avskaffar oljeberoendet och gigantiska koldioxid-dammsugare som påstås kunna suga upp stora mängder koldioxid ur atmosfären. Dessutom träffar vi årets Nobelpristagare i fysik. Programledare: Rasmus Åkerblom.

Det började som ett hemligt kinesiskt militärt projekt år 1969. Men forskaren Youyou Tus medicin mot malaria har nu räddat miljontals människoliv. Vi möter den mytomspunna kinesiska nobelpristagaren i Peking, och hennes kollegor i Japan och USA. Dessutom träffar vi årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl. Kan han ha funnit en väg för att äntligen segra över cancern? Programledare: Victoria Dyring.

Del 17 av 18. I december 1911 utkämpades en episk duell, mellan den brittiske officeren Robert Scott och den norske äventyraren Roald Amundsen. Målet var att hamna i historieböckerna som den som först nådde Sydpolen. Det var en kamp färgad av nationell stolthet, upptäckarlust och jakt på naturrikedomar. Men också en hisnande och grym historia. Parallellt utmanade de jordens mest fientligt sinnade landskap, med svält och livsfarlig kyla som motståndare. Amundsen hann först till polen, men vem var det egentligen som gick segrande ur striden? Programledare: Rasmus Åkerblom.

Bortåt fem procent av alla kvinnor mår under några dagar så dåligt att de får svår ångest, en del blir deprimerade, andra aggressiva. Vissa överväger till och med självmord. De lider av PMDS, en allvarligare variant av PMS och en sjukdom som förr ofta avfärdades. Men nu kommer ny forskning från Umeå universitet som avslöjar de dolda mekanismerna bakom och det öppnar för helt nya läkemedel. Dessutom: barn mår bra av att möta många vuxna redan före ett års ålder. Det gör dem smartare, menar svenska forskare. Programledare: Victoria Dyring.