Brutna själar. Vad är det för mekanismer som styr oss? Hur fungerar vårt psyke? "Vetenskapens världs" serie om experimentell psykologi handlar den här gången om sjukdomar och skador i hjärnan. Forskare försöker kartlägga i detalj vad hjärnans olika delar gör. Och det är personer med hjärnskador som ger mest information om det. De senaste årtiondena har vi lärt oss mycket nytt och överraskande om hur vår hjärna fungerar. I filmen möter vi de personer som under årens lopp har utsatts för operationer och experiment i vetenskapens namn, men inte alltid haft någon nytta av det själva.

I ett bebislaboriatorium på Stockholms universitet har forskare kommit på hur små barn bär sig åt när de knäcker språkkoden. Konsten att tala har gjort människan unik. De flesta lär sig att tala utan att tänka på det men ändå har det länge varit en av vetenskapens stora gåtor. Med den nya kunskapen kan forskare nu lära robotar att prata. Vi följer också med på en hjärnoperation där patienten måste vara vaken när en elektrod förs ner i hans hjärna.

Universum är 13,7 miljarder år gammalt. Det startade i en urexplosion och växer allt snabbare. Forskarna har byggt en fascinerande skapelseberättelse, men deras universum är fyllt av okänd materia och energi. Är hela modellen på väg att bekräftas eller stjälpas? Vetenskapens värld gör en djupdykning i den moderna kosmologin.

Den fruktade nervförstörande sjukdomen ALS drabbar allt fler i Sverige. Sjukdomen är en gåta men forskare undersöker nu om gifter i vår närmiljö kan orsaka sjukdomen. Söderhavsön Guam i Stilla havet har sedan många år stått i vetenskapens fokus eftersom ovanligt många öbor är drabbade. Nu undrar svenska forskare om det misstänkta giftet också finns i Östersjön. Att fånga en boll som kommer farande i luften är enkelt för en del men desto svårare för andra, vi undersöker vad det här med bollsinne kommer ifrån. Programledare är Victoria Dyring.

För ett år sedan drabbade askmolnet från Eyjafjallajökull hela Europa. Nu följer vårt filmteam forskarna ner i den ännu rykande kratern och in under glaciären där isen fortfarande smälter. Forskarna söker svar på frågan vilken vulkan som nu står på tur och vad som styr magmans rörelser i berget. För första gången någonsin går man djupt ner i en slocknad vulkans tomma magmakammare och undersöker vulkanens inre. Programledare är Victoria Dyring.

Ännu har ingen hittat något livstecken där ute men kandidaterna blir allt fler. Rymdteleskopet Kepler har upptäckt över 1000 nya planeter utanför vårt eget planetsystem. Några av dem är jordlika och några ligger i den så kallade beboeliga zonen där vatten kan finnas i flytande form och liv trivas. Nyligen rapporterade en forskargrupp att de anser sig ha hittat en helt ny arsenikbaserad livsform - här på jorden. Världens minsta forskningsubåt håller på att byggas på ett laboratorium i Uppsala

Vetenskapens värld undersöker vad som döljer sig i huvudet på ett geni. Föds man till ett geni eller blir man ett? Skulle du ha kunnat komma på Einsteins relativitetsteori om du bara levt i rätt tid och på rätt plats? Vi möter en konstnär som är besatt av sin kreativitet, en blind pianist som minns ett stycke han bara hört ett par gånger och en extrem snabbräknare. Alla skulle de kunna kallas genier, men hur blev de det?

Med ny teknik kan vi nu titta in i 75 miljoner år gamla ägg från en Therizinosaurus. Forskarna kan utan att skada ägget se om det finns några mjukdelar bevarade och till och med studera emaljen på den ofödda dinosauriens tänder. Vi följer också med på ett rekorddjup i en nedlagd gruva i Dalarna. Och så kommer färgmammografin som ska kunna urskilja de ofarliga knölarna från cancerknölar

Medan världen förberedde sig inför 25-årsdagen av den svåra kärnkraftsolyckan i Tjernobyl exploderade reaktorbyggnaderna i japanska Fukushima i direktsändning. Drömmen om att kontrollera radioaktiviteten och de allt större förhoppningarna som har ställts till kärnkraften har fått sig en törn. Men hur skadlig är strålningen från Fukushima egentligen? Vi reser till både Japan och Tjernobyl och undersöker strålningens skadeverkningar. Annat var det för hundra år sedan då radioaktiva drycker och krämer ansågs kunna bota alla tänkbara krämpor. Vi berättar hur bot och hot ständigt har följts åt i radioaktivitetens historia

För 350 år sedan sjönk ett fartyg i Östersjön norr om Gotland. Arkeologerna kallar det Spökskeppet, eftersom det är hemlighetsfullt och kusligt välbevarat. Vi följer forskarnas arbete med att knäcka Spökskeppets hemligheter. Det sker med nya, avancerade tekniska metoder som aldrig prövats för arkeologi på stora djup i Östersjön. Fram träder ett skepp från Vasatid, som vittnar om när Östersjön blev ett nav för den gryende världshandeln.

Vetenskapens värld tittar närmare på framstegen inom stamceller. Vilket hopp kan forskarna ge Sophie, förlamad efter en bilolycka, Dean, som lider av en hjärtsjukdom och Anthony, som fick sitt ben amputerat? Vi följer tre i dag obotligt funktionshindrade personer som gärna vill få tillbaka sin fulla fysiska förmåga. Kan man skapa ett mänskligt hjärta med stamceller? En ny ryggmärg, och ett ben?

Vad är det som får både hjärtläkare och astronautforskare att väcka björnar ur sin vintersömn i Dalarna? Forskarna vill veta vad det är som gör att björnen klarar att ligga still så länge utan att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eller skelettskador. Det är kunskaper som kan hjälpa sjuka som är sängliggande under lång tid samt astronauter. Vi återkommer också till deltagarna i experiment Mars 500 i Moskva. De har nu varit instängda i 342 dagar i sin låtsasfärd till Mars. Programledare är Victoria Dyring.

Stonehenge - stenålderns rymdprogram. I dag är det 5000 år gamla monumentet ett populärt turistmål i England men arkeologerna kan fortfarande inte säga vem som byggde det, hur det byggdes och varför. Vi följer ett brittiskt forskarteam som gräver upp flera tusen år gamla redskap som avslöjar en avancerad teknologi. De bastanta stenarna visar att de firade både sommar- och vintersolståndet. Forskarna kan nu visa hur det avslöjar gamla religiösa föreställningar om livet och döden.

Det började med elefanter som våldtog och dödade noshörningar i Sydafrika. Och nu kommer allt fler rapporter om hur elefanter angriper människor. Den annars så fredliga och sociala elefanten tycks ha utvecklat ett onaturligt, aggressivt beteende. Forskare hävdar att det är människan som stressar dem och att det finns en risk att elefanterna som art inte kommer att överleva. Vetenskapens värld pejlar också in en växande debatt bland ekonomer och naturvetare. Många hävdar att världens resurser inte räcker för konstant tillväxt, och andra hävdar att utan tillväxt bryter samhällen och välstånd samman. Men stämmer det?

Snart kan nästan vem som helst bli astronaut - vanliga forskare genomgår nu en snabbutbildning för att kunna följa med sina experiment ut i rymden. Vi tittar också tillbaka på Sveriges storhetstid som rymdnation, då vi var bäst i världen på att bygga smarta små satelliter. Och så firar vi att det i dag är exakt 40 år sedan som det allra första Vetenskapens värld sändes. Programledare är Victoria Dyring.