I den första av tre filmer får vi en unik inblick i hur tre vinterolympier tänjer gränserna för den mänskliga kroppen. Med höghastighetskameror och vetenskapliga metoder utforskas idrottarens minsta rörelse mot seger. I det första avsnittet följer vi en mästare i konståkning i de allra svåraste hoppen.

Utförsåkning är den tuffaste och mest spektakulära av vintersporterna. Utan fullt kroppsskydd kastar sig åkarna ut i en bana kantad av stup och klippor och når hastigheter upp till 160 km/timmen. De måste stå emot en massiv centrifugalkraft i svängarna. För att topprestera krävs både muskelstyrka och stabilitet. Men den viktigaste kampen att vinna är den mot rädslan. Hur gör man det? I del två av kvällens franska dokumentär visar vetenskapsmännen hur det är möjligt.

Simon Ammann, den 28-årige backhopparen från Schweiz, kallas för den "Flygande Harry Potter". Det är inte bara för sitt look-a-like utseende utan också för att hans hopp beskrivs som magiska. Simon är en av de främsta favoriterna inför OS i Vancouver. Detta trots att Simon bara är 1,72 cm och betydligt lättare än konkurrenterna. Varför flyger han ändå förbi dom i backen? I tredje delen av den franska dokumentärserien om världens bästa vinterolympier avslöjar forskarna hemligheten med Simons magiska hopp. Även Ammann själv visar hemliga träningsredskap som han uppfunnit på egen hand. Höghastighetskameran fångar detaljerna i Simon Ammann rörelser under ett hopp och avslöjar hans unika förmåga att reagera på vinden. Även i vindar där andra hoppare driftar iväg eller tappar balans kan Ammann behålla kurs, balans och stabilitet i sina rekordhopp. En analys via electromyogram som tas under Simons hopp avslöjar hans unika förmåga att ändra ställning i samklang med vindförändringar . Han "rider" på vinden.

I kväll får vi följa med på en hisnande expedition ner i vattenfyllda grottor i Mexiko. Djupt nere i det klara vattnet finns rester från Mayaindianernas religiösa ceremonier - krukor, lergods och skelett. Det är lämningar från offerriter för att blidka gudarna i underjorden. I ett 17 minuters reportage i kvällens Vetenskapens värld får tittarna följa med grottdykaren Bill Phillips. Den svenska arkeologen och mayaexperten Johan Normark berättar om grottornas betydelse för mayafolket. Dessutom görs ett besök vid partikelacceleratorn i Cern som ska avslöja naturens stora hemligheter. Alla hoppas på att den blyga higgspartikeln ska dyka upp, och vi går med in i tunnlarna där fysikerna tror sig kunna skapa mörk materia.

I veckans Vetenskapens Värld får vi se hur det går till att rädda en döende sattelit, Hubbleteleskopet. Sju astronauter ger sig ut på ett livsfarligt uppdrag. Efter åratal av förberedelser följer tusentals medarbetare runt om i hela USA; fysiker, matematiker, datatekniker, ingenjörer det våghalsiga projektet som NASA i åratal avstått från att ens försöka ge sig in på.

Danska flickor får bröst ett år tidigare idag än för 15 år sen. Det visar en dansk studie. Forskarna misstänker att det beror på hormonpåverkande kemikalier. Ftalater och parabener är kemikalier som används som mjukgörare i plast och finns i våra vanligaste vardagsvaror som schampo, duschkräm, kosmetika, plastmattor och tvättmedel.

Därför skakade Haiti. I en nyproducerad film från Storbritannien möter vi geologerna som försöker förstå jordbävningens förlopp. Kort efter skalvet letar de efter sprickor och förkastningar i öns sargade berggrund. Men det är inte jordskalv som dödar utan dåligt byggda hus. I kvällens film får vi förklaringarna till katastrofen.

Forskare har på senare tid uppmärksammat att världshaven försuras i snabb takt. Anledningen är människans utsläpp av koldioxid som haven suger upp. Värst drabbade är världens korallrev men våra egna sjöstjärnor och marina ekosystem ligger i farozonen. Vi tittar också på en gammal uppfinning, Stirlingmotorn, som håller på att bli en svensk exportsuccé.

Är cannabisen verkligen så farlig som vissa hävdar - eller så ofarlig som andra hävdar? I kvällens film reder vi ut föreställningar om den vanligaste drogen efter alkohol och tobak. Vi beger oss till stäppens Kazakstan där den första cannabis-busken en gång slog rot för länge sedan, då i en mycket mildare version än den psykosframkallande drog som cannabis är i dag. Att människans hjärna är känsliga för det aktiva ämnet cannabionoid beror på en mutation i ett litet havsdjur för många miljoner år sedan.

Om mindre än 30 år kan hela Arktis ligga utan is under sommarmånaderna - det spår satellitdata som har avslöjat hur tjockleken på isen krymper för varje år. Vi får också följa förloppet när en grupp studenter från Linköping i ett forskningsprojekt fick dricka vin varje dag. Lever- och blodvärden kontrollerades under resans gång, och den kontroversiella slutsatsen blev att vinet faktiskt gjorde dem friskare.

Människans förmåga till samarbete är en av de stora gåtorna inom forskningen. I århundraden har vi trott att människan i grund och botten är en egoistisk och självisk varelse. Att evolutionen gjort alfahannen till vinnare och att vi under en tunn fernissa av kultur är samma vildar som när vi i urtiden lämnade träden. I "Jordens snällaste apa" ger sig författaren Lasse Berg ut på en resa, på jakt efter den senaste kunskapen om människans natur. Lasse Berg har under många år rapporterat från krig och katastrofer över hela världen. Hans erfarenheter tycktes bekräfta bilden av människan som en grym och aggressiv varelse. Men nu möter han forskare som presenterar en helt motsatt bild. Kanske är det inte konkurrens och kampen för överlevnaden som format människan, utan samarbete och solidaritet. Det som gör människan unik är att vi av naturen är osjälviska och hjälpsamma och att vi kan dansa tillsammans. I Jordens snällaste apa möter vi några av världens främsta forskare och besöker fyndplatser där mänsklighetens hela historia finns samlad. Vi dansar med Sanfolket, intervjuar paleontologer och evolutionsbiologer, lyser upp afrikanska grottor där konst från mänsklighetens gryning berättar om vad det är att vara människa.

I veckans Vetenskapens värld får vi svar på varför två katter med exakt samma genuppsättning kan få olika färg, hur det kan komma sig att vår livsstil kan överföras till våra barn och hur cellen kan veta att den ska bli en levercell och inte en nervcell. Det blir en resa genom de allra senaste upptäckterna inom ett av de hetaste forskningsområdena just nu: Epigenetik. Några av Europas främsta forskare i ämnet berättar om upptäckterna.

- Nu är jag bara några månader från mitt livs stora mål: Att skapa konstgjort liv i laboratorium. Lyckas vi så kommer det att förvandla hela människans förmåga som art, säger den kontroversielle och världsberömde forskningsentreprenören Craig Venter till Vetenskapens världs filmteam. - Vi är nu 100 procent säkra på att det kommer att fungera, berättar Craig Venter när det svenskarna besöker honom i hans laboratorium i Kalfornien. För tio år sen steg han fram som den stora stjärnan i vetenskapsvärlden i jakten på att kartlägga människans arvsmassa. Nu är det avklarat och Venter och hela gentekniken har fortsatt med stormsteg. Ett av de hetaste områdena är syntetisk biologi. Det handlar om att designa och tillverka konstgjord arvsmassa, sätta in den i levande celler och på så sätt skapa skräddarsydda, konstgjorda livsformer. Man kan bota sjukdomar, förebygga handikapp, göra energi utan olja. Användningsområdena verkar oändliga. Men belackarna anklagar Craig Venter för att leka Gud. - Gud har fått konkurrens kort sagt, menar Pat Mooney, chef för miljöorganisationen ETC group. - Ingen vet vilka konsekvenserna blir när forskarna börjar designa och rita om livet på molekylnivå, eller när de första konstgjorda livsformerna kommersialiseras och börjar användas i stor skala, varnar Mooney. Kvällens Vetenskapens värld innehåller två egna reportage. Det ena är V V:s reporter Benny Erikssons reportage om evighetsmaskinen, "Fusionsenergin". Det andra är V V:s reeporter Jens Ergons besök hos Craig Venter.De är ungefär lika långa. Intervjun med Craig Venter kommer senare i vår att följas upp med dito med hans svenska motsvarighet inom genforskningen, Mattias Uhlén.

26 april 1986 kl 01:23: Kärnkraftverket i Tjernobyl exploderar. Dödligt radioaktivt nedfall sköljer över omgivningen. Och då, liksom nu med askan från Eyjafjallajökul, sprids det livsfarliga nedfallet med vindarna över Europa, även till Sverige. Människorna flyr och lämnar kvar miljontals döda djur och växter. Tjernobyl blir ett skräckens ord. Men nu slår naturen tillbaka och invaderar den förbjudna zonen

Snart kan vi laga oss själva med våra egna celler, stamcellerna. Vetenskapens värld berättar i kväll om stamcellens historia. Vi möter Sir John Gurdon, 77-årig brittisk biolog och het nobelpriskandidat. Han klonade världens första djur, en groda, redan 1958 långt före fåret Dolly. Vetenskapens världs reporter besöker också en nyupptäckt 5 000 år gammal kultplats i Skåne samtida med brittiska Stonehenge. Sir John Gurdon upptäckte att människans celler innehåller mycket mer information än de använder. Hans upptäckter visar att varje cell, trots att den utvecklats vidare och blivit en hudcell eller en levercell, fortfarande behåller all information som behövs för att bli någon annan cell. Denna egenskap hos cellen är grunden för stamcellsforskningen, vars mål är att använda outvecklade celler och få dem att utvecklas till det man själv önskar. Arkeologiska utgrävningar i Skåne avslöjar en 5 000 år gammal, en gång välutvecklad, kultplats vid Döserygg samtida med brittiska Stonehenge. En 650 meter lång processionsväg har grävts ut och med hjälp av grafik visar Vetenskapens värld hur man vandrade fram på vägen, som kantades av en hög träpalissad. Snart dras en ny trafikled fram här. Nu vet vi att Döseryggs kultväg troligen löpte utmed en farled som faktiskt motsvaras av E6:an idag. Kanske är E6:an en av världens äldsta vägar som fortfarande är i bruk!

När vulkanen Eyafjallajökull vaknade till liv i mitten av mars fanns redan ett tv-team på plats. Teamet hyrde omedelbart en helikopter och flög rakt in mot den eldsprutande vulkanen. De ville förstås komma så nära vulkanen som möjligt, trots askregn och vulkaniska explosioner. Scandinature under ledning av Bo Landin var först och närmast och nu får de svenska tittarna se vad som hände. Den 14:e april kom utbrott nummer två. Stort och dramatiskt spreds ett gigantiskt askmoln som fick hela Europas flygtrafik att stanna. Medan andra filmteam från Europa och USA gjorde allt för att försöka ta sig till Island fortsatte teamet från Scandinature att filma naturens vrede och forskarnas kamp att komma nära och samla mätdata från askan och lavan. Eftersom utbrottet skedde under en glaciär började snart smältvattnet att översvämma slätterna ner mot havet och ta med sig både vägar och broar. Teamet fastnade när vägar försvann och fick köra rakt in i den mörka väggen av tät och giftig aska för att ta sig vidare. Vi följer med teamet i den isländska kustbevakningens nya flygplan som är som ett flygande laboratorium. Med hjälp av värmekameror ser forskarna hur sprickan bara växer och landskapet omvandlas. Filmen har producerats av den svenske TV-producenten Bo Landin för National Geographic och SVT och NRK. Eyafjallajökull är en av de minsta av Islands aktiva vulkaner. Nu talar alla om vad som skulle hända om den större grannvulkanen Katla vaknar.

- Det ska räcka med att ta ett blodprov en gång om året för att få veta vilka sjukdomar man lider av, eller kommer att lida av. Mathias Uhlèn är professor på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) Han är först i världen med att kartlägga människans alla proteiner och hans mål är inte litet. Proteiner är inblandade i alla sjukdomar och idag är alla mediciner riktade mot proteiner, men man vet inte exakt vad proteinerna gör. Genom att förstå var i cellen och i vilken utsträckning proteiner återfinns i kroppens organ, kan vi bättre förstå vilken sjukdom patienten lider av och hur den ska botas På KTH i Stockholm pågår ett pionjärarbete. Inom fyra år ska forskarteamet kartlägga människans drygt 20 300 proteiner. Det är Sveriges största forskningsprojekt med en budget på 900 miljoner kronor. Projektet är världsunikt eftersom man för första gången kartlägger proteiner i sådan stor skala. Alla proteiner fotograferas och idag finns totalt 7 miljoner bilder på i proteinatlasen som är öppen för allmänheten. Arkeologer har hittat kompicerade bildkompositioner i Bohuslän som är identiska med hällristningar i spanska Galicien: ett märkligt bevis för långväga seglatser, nästan två tusen år före vikingatiden. Bland de hundratusentals figurer som höggs in med stenverktyg i svenska klipphällar för tretusen år sedan finns några som är extra märkliga. Arkeologerna hittat komplicerade bildkompositioner i Bohuslän som är identiska med hällristningar i spanska Galicien: ett märkligt bevis för långväga seglatser. Hjortfigurer som leker med solsymboler på exakt samma sätt som i spanska Galicien, krigare med sköld och svärd är kopior av bilder från norra Italien. Vilka förfäder var det som reste och varför? I kväll berättas om en märkligt utvecklad handel.

Nu börjar forskarna misstänka att hjärtat besitter betydligt fler förmågor än att bara pumpa runt blodet i kroppen. Vissa säger till och med att hjärtat är din andra hjärna. I Vetenskapens värld utforskas hjärtats intelligens och vi möter forskaren som specialiserat sig på diagnosen brustet hjärta.

Världen genom en höghastighetskamera. I kväll visas den första delen i en serie av tre som handlar om vad som händer i de osynliga världar som ligger rakt framför oss. Med en höghastighetskamera kan vi se det som annars våra ögon inte hinner med att registrera. Våra ögon tappar nämligen skärpan när det går för fort. Höghastighetkameran ger oss fantastiska bilder av hur det egentligen går till när humlan flyger - något som länge ha ansetts vara en aerodynamisk omöjlighet. Kameran fångar också upp vattnets trögflytande egenskaper vi annars inte tänker på - och ser hur stötvågen går igenom en explosion.

Färgerna bortom regnbågen. Våra ögon är bara kapabla att se i ett smalt färgspektrum som sträcker sig från violett till rött. Men världen lyser i många fler färger än så. Många djur har exempelvis förmågan att se i ultraviolett ljus - ett sådant djur är tornfalken som förutom sin skarpa blick jagar sorkar genom att upptäcka de ultravioletta spår de lämnar efter sig. Genom att titta in i bikupan i infrarött ljus har forskare upptäckt att det finns speciella varma bin - vars enda uppgift är att vara element. Och tittar man på rymden med radio- eller röntgenteleskop öppnar sig ett helt nytt universum.

I den tredje och sista delen handlar det om de riktigt små detaljerna. Sådana som gör lotusblommans blad så speciella. De är alltid rena för vatten rinner av dem på en gång och tar smutsen med sig. En egenskap som Nasa-konstruktörer lär sig av för att konstruera säkrare rymddräkter. Vi tittar också in i spindelns kropp där världens starkaste material spinns - nämligen spindeltråd.

I kvällens Vetenskapens värld granskar vi myggbekämpningen kring nedre Dalälven, möter mördarsnigelforskare i Bergen och undersöker hur många vargar som vi egentligen behöver ha i Sverige.

Hundar har funnits tama i människans närhet längre än något annat husdjur. Vi har anpassat oss till varandra genom årtusenden. Ny forskning visar att vi förstår vad hunden menar när den skäller, och de förstår våra ansiktsuttryck och våra känslor.

I Moskva sitter sex män instängda i en bunker och låtsas att de är på väg till grannplaneten Mars. Utanför ska forskare hålla ett vakande öga på dem under ett och ett halvt år. Vår reporter har besökt "astronauterna" strax före avfärd. I Vetenskapens värld berättar vi också om ny svensk forskning som visar på sambandet mellan kreativitet och schizofreni samt om vitaminbristen i Östersjön.

Supermassiva svarta hål är något av universums allra märkligaste objekt. Det tycks finnas ett i varje galax och de är så kraftfulla att de sväljer stjärnor som finns i sin närhet. För trots att de inte går att se kan astronomer se spåren av deras framfart. Nu visar det sig också att de svarta hålen kan avslöja hemligheter om universums ursprung.

Under en livstid får vi oss mängder av läkemedel, många av dem nödvändiga för att vi ska överleva och må bra. Men äter vi för mycket piller? Förr åt man piller när man var sjuk, idag äter vissa läkemedel i alla livets skeden. Behöver världen sex viagrapiller i sekunden? Och behöver vi piller för att också sluta våra dagar?

Neandertalaren har varit utdöd sen istidens slutskede, men hon lever i oss! Två till fyra procent av våra gener kommer från neandertalaren och det betyder att vi någon gång i förhistorisk tid fick barn tillsammans. I våras blev kartläggningen av neandertalarens genetiska kod färdig och bakom rönen står den svenske genetikern Svante Pääbo, verksam i Leipzig. Nu när vi vet att vi är släkt kanske det är dags att lära känna denna snabba, starka och skickliga jägare från istiden?

Vetenskapens värld gör två nedslag i världen för 1000 år sedan. Vi besöker biblioteken i Timbuktu, Mali. Tusenåriga dokument berättar om en urgammal stolt lärdomsstad med rötter i afrikansk civilisation. Under samma tid i Sverige levde den inflytelserika vikingakvinnan Estrid vars liv arkeologer har kunnat kartlägga. Hon reste ett antal runstenar och har lämnat spår efter sig i tyska kloster. Vi undersöker också hur mänskligheten ska vinna slaget mot de multiresistenta bakterierna och tittar in i kackerlackornas hjärnor.

I alla tider har människan fruktat fullmånen. Under dess sken blir människan galen, många ligger sömnlösa och fler barn föds. I kvällens film ger sig Rasmus Åkerblom ut på nattvandring bland poliser, ordningsvakter och barnmorskor som alla vittnar om att de har extra mycket att göra dessa nätter. Men finns det verkligen vetenskapligt belägg för att vår närmaste himlakropp har den makten över oss?

När den så kallade "climategate" briserade, veckorna före klimattoppmötet i Köpenhamn förra året, hamnade hela klimatforskningen i gungning. Flera inflytelserika forskare blev utsatta för datorintrång och de anklagades för forskningsfusk. Vetenskapens värld skildrar klimatkriget. Vi möter Phil Jones - forskaren i centrum för skandalen - och de som fick Jones på fall

Förut kallades de för olyckskorpar - de som sade att världens oljeresurser håller på att sina. Nu varnar världens största försäkringsbolag för att oljan inte räcker ens till nästa högkonjunktur och att priserna kan rusa i höjden redan inom några få år. Samtidigt ser forskare nu att flera andra viktiga råvaror börjar ta slut i jordskorpan. En av dem är fosfor, som är livsviktig för hela världens jordbruksproduktion. Och så lyfter arkeologerna på locket till en av Sveriges mest spännande fornborgar: Runsa var en både exklusiv och toppmodern befäst borg under folkvandringstiden.

Den världsberömde naturfilmaren Sir David Attenborough ställer de brännande frågorna: Hur många människor kan leva på planeten jorden? Hur ska vi få jordens resurser att räcka? Om 40 år är vi troligen nio miljarder, det är en utmaning som kräver både forskning och framsynta politiska ledare.

Årets Nobelpristagare i kemi belönas för att ha lyckats slöjda med kolmolekyler och deras upptäckter har gjort stor nytta för hela läkemedelsindustrin. Vi träffar dem i sina hem i Filippinerna och Japan. Vi tittar även in i nanovärlden där tekniken är så liten att den kan föras in i kroppen och dosera medicinen på molekylnivå. Och vi åker till Inre Mongoliet där dinosaurieforskare hela tiden gör nya fynd.

Fyra miljoner provrörsbarn behövdes för att Robert Edwards skulle bli belönad Nobelpriset i medicin för sin banbrytande utveckling av konstgjordbefruktning, IVF. Vetenskapens värld åker till världens första fertilitetsklinik som Edwards startade på 1970-talet och träffar världens första provrörsbarn som idag är 32 år gammal. Och i Manchester träffar vi årets Nobelpristagare i fysik, Andre Geim och den blott 36 år gamla Konstantin Novoselov som har uppfunnit världens tunnaste material, grafen. Programledare är Victoria Dyring.

Att kunna ta sig en klunk av livselixiret och få leva lite längre är en dröm för nästan alla. Inte bara att lägga år till livet, utan liv till åren! Men finns det någon hemlig "livets källa"? Forskare med olika inriktning har kämpat med frågan - det finns många tankar, men inga självklara svar. Kvällens film pekar snarare mot mental än fysisk ungdomlighet, och inte minst mot glädjen att finnas till. Programledare är Victoria Dyring.

Hur kan naturens mönster vara så fulländade? Hur kan ett universum som började som ett stoftmoln i dag hysa ett sådant myller av liv som vi kan se runt omkring oss? I dag söker matematiker förklaringen i kaos-teorin och i kvällens film utforskas hur naturen själv kan förvandla kaos till skönaste ordning! Programledare är Victoria Dyring.