Sverige och kriget

Sverige står oförberett när Tyskland den 1 september 1939 anfaller Polen. Två månader senare fäller Sovjet bomber över Helsingfors. Svenska frivilliga beger sig till finska vinterkriget och våra myndigheter börjar jaga och internera svenska kommunister.

Den 9 april 1940 vaknar svenska folket upp till nyheten att Danmark och Norge ockuperats av Nazityskland. Vi är granne med ondskan. Våra trupper är placerade i norr mot finska gränsen och vi är oskyddade längs gränserna mot Danmark och Norge.

Kriget går in på sitt tredje år. På nazistregimens sida står nu också Finland mot Sovjet, i det som kallas fortsättningskriget, och tiotusentals finska krigsbarn kommer till Sverige. Motståndet växer mot den svenska regeringens eftergiftspolitik.

Det börjar gå dåligt för Tyskland i kriget och de allierade sätter press på Sverige. Tänker vi fortsätta tillåta de tyska transittågen? Tänker vi öppna gränserna för de danska judarna? Vilken sida vill Sverige egentligen stå på?

Det är sommaren då transiteringstågen slutar rulla genom Sverige. När vi inte längre kan blunda för förintelselägren. Tyskland förlorar på front efter front , men deportationerna av Europas judar fortsätter. Från Finland kommer 10.000-tals människor med sin boskap när nazisterna retirerar och bränner byar och hus.