1746-1792. Gustav III är det sena 1700-talets kanske mest lysande svenske kung. Redan från födseln blev hans uppfostran en riksangelägenhet. Den verkliga makten fick han genom en oblodig statskupp 1772, då bland annat partierna förbjöds och makten samlades hos kungen. Därefter följde en period av storartad kulturell aktivitet, oftast inspirerad från Frankrike. Gustav III skrev bland annat gärna själv teaterpjäser. Som krigsherre hade han däremot växlande framgångar.

1746-1792. Gustav III erövrade den verklig a makten genom en oblodig statskupp 1772. Partierna förbjöds, tryckfriheten inskränktes och Gustav III själv tog rollen som upplyst despot. Under hans tid blomstrade musik, teater och litteratur i Sverige och spåren av detta lever kvar långt in i våra dagar. En sammansvärjning bland adelsmännen gjorde slut på Gustav III:s regim - han sköts i ryggen på en maskeradbal på operan år 1792 och dog två veckor senare. Det här är andra delen av Herman Lindqvists fascinerande berättelse om Gustav III.

1655-1697. Karl XI föddes 1655 och var bara fem år gammal när hans far dog. När han så småningom blev myndig och kunde ta över kungamakten, var landet i krig mot Danmark. I det blodiga slaget vid Lund 1676 slogs det danska försöket att återerövra tillbaka Skåne från danskarna. Karl XI kom att bli en motståndare mot krig och han var den svenske kung under stormaktstiden som skapade längst fred i landet.

1655-1697. Under Karl XI:s regeringstid fick stormakts-Sverige äntligen uppleva en lång period av fred. Danmark hade slagits tillbaka i slaget vid Lund, och Karl XI själv hade gift sig med den danska prinsessan Ulrica Eleonora. Han var en kung som var trött på krig, plikttrogen och som ihärdigt utvecklade såväl den svenska byråkratin som landets militärväsende. Det var också Karl XI som införde det karolinska enväldet i Sverige