Fem år efter att sexköpslagen trädde i kraft finns prostitutionen fortfarande kvar men på nya arenor. I Uppdrag granskning i SVT1 tisdag 27 januari kl 20.00 berättar vi om hur prostitutionen anpassat sig efter lagstiftningen och numera till stor del sköts via Internet. Som första land i världen kriminaliserade Sverige för fem år sedan sexköparna, men inte de prostituerade. Den omstridda lagen infördes bland annat för att motverka våld mot kvinnor. I dag har gatuprostitutionen i Stockholm, Göteborg och Malmö minskat med omkring en tredjedel. Men Uppdrag granskning kan visa att prostitutionen helt enkelt flyttat till nya arenor och numera köps sex via helt andra kanaler såsom internet, mobiltelefon och annan annonsering. Sven-Axel Månsson professor i socialt arbete, Malmö högskola och en av utredarna inför sexköpslagen är dock nöjd med lagstiftningen. Lagen fungerar som en norm för ungdomar och har blivit ett internationellt föredöme menar han och flera länder står på tur att införa liknande lagstiftning. Under de fem åren lagen varit i kraft har Internet utvecklats, som en allt grövre förmedlare av sextjänster. Här finns prostituerade runt om i landet som med egna hemsidor marknadsför sina tjänster helt öppet med priser för allt från avsugning till anala samlag. Den allt grövre pornografin på Internet har också lett till att sextjänsterna förändrats, nu erbjuds allt från så kallad toalettsex och tortyr till gruppsex och gangbang. Uppdrag gransknings reporter Cecilia Zadig har varit i kontakt med ett 50-tal sexköpare på nätet, som berättar om varför de köper sex och hur lagen påverkat dem. -Lagen har gjort det ännu mer spännande att köpa sex, säger Mikael, som köper sex via nätet. Det förbjudna är ännu mer lockande, menar han Programledare: Karin Hübinette.

Uppdrag granskning avslöjar. Stora brister i utredning mot incestdömd. För fyra år sedan berättade en 14-årig flicka för sin terapeut att hennes pappa utnyttjat henne sexuellt. Hennes anklagelser löd vidare att pappan dessutom drogat henne och sålt hennes sexuella tjänster till andra män. Dessa anklagelser blev upptakten till ett av de mest omfattande sexualmålen i sveriges rättshistoria. Pappan greps och dömdes till åtta års fängelse. Uppdrag gransknings reporter Hannes Råstam har undersökt historien som fällde Veronicas pappa Ulf. Granskningen visar på stora brister i den utredning som ledde till åtal och fallet bekräftar den bild som riksåklagaren har, att utredningar om sexuella övergrepp mot barn håller för låg kvalitet. Den 24 september 2001 greps Ulf av polisen. Han konfronterades med uppgiften att hans dotter berättat om ett flertal sexuella övergrepp från hans sida. Det som lett fram till polisanmälan var uppgifter som flickan berättat om i en rad terapisamtal där hon sa sig ha varit med om hundratals övergrepp. I den utredning som följde hade hennes terapeut en viktig roll. Då Veronica ofta ändrade sina berättelser, bad polisen terapeuten om hjälp med att få henne att berätta en sammanhängande historia. -Hennes vittnesmål inför rätten blev alltså en väl inövad och repeterad föreställning, säger Kerstin Korti, som tog över målet från Ulfs förste försvarsadvokat. Uppdrag gransknings genomgång av fallet visar att avgörande uppgifter aldrig kontrollerades vare sig av åklagaren eller av Ulfs dåvarande försvarsadvokat. Psykoterapeuten, som hade en nyckelroll i målet, visade sig inte alls vara den yrkesman han utgav sig för att vara och personer som angetts som förövare går inte att finna i verkligheten. -Man får hela tiden en känsla av att man försöker dölja allting här, så man inte kan visa att den här mannen är oskyldigt dömd, säger advokat Kerstin Korti. Ulfs dotter tog också tillb

Så förlorade Sverige kontrollen över alkoholpolitiken. Uppdrag gransknings reporter Lars Borgnäs undersöker hur det gick till när spriten började flöda över gränserna och Sverige med finansminister Bosse Ringholm i täten släppte kontrollen över den statliga alkoholpolitiken. Finansministern intervjuas i programmet.

Företag struntar i lagen om anställningsskydd. -Jag har en känsla av att företagen nu tänjer på gränsen för LAS, prövar att komma längre än vad syftet med lagen är, säger arbetslivsminister Hans Karlsson till Uppdrag granskning. Uppdrag gransknings Johan Winblad rapporterar från pappersföretaget Korsnäs där man under de senaste personalnedskärningarna sökt kringgå lagen om anställningsskydd. -Korsnäs borde skämmas, det man gör är att föra anställningstryggheten 100 år bakåt i tiden. Yttrandet kommer från ordföranden i Pappers avdelning 3 i Korsnäs, Jan-Henrik Sandberg, som är upprörd över företagets försök att gå runt LAS, lagen om anställningsskydd. Bakgrunden är att företaget förra året, i samförstånd med facket, beslutade om personalnedskärningar med 82 personer. 146 anställda anmälde sig frivilligt för att mot ett avgångsvederlag sluta på företaget. Ledningen valde istället ut 13 arbetare som varslades om uppsägning. Ingen av dessa hade anmält att de ville sluta. Motiveringarna sas vara brist på kompetens, sjukfrånvaro och samarbetssvårigheter. Inga skäl som varit gångbara enligt LAS hittills. -Den som påstår att jag inte skött mig eller gått några kurser måste sitta på månen, säger Bengt-Lennart Nilsson, som efter 32 år på Korsnäs är en av dem som företaget varslat om uppsägning. -Att påstå att de varslade inte har kompetens är ett skandalöst påstående, en förolämpning mot våra medlemmar, säger Jan-Henrik Sandberg. Frågan kommer att avgöras i Arbetsdomstolen senare i vår.

Uppdrag granskning avslöjar: Endast var sjätte gripen ungdomsbrottsling får någon form av åtgärd. Barn- och ungdomsbrottsligheten i svenska storstäder ökar kraftigt. I Malmö och Göteborg har den fördubblats på fem år. Uppdrag granskning har gjort en undersökning i de tre hårdast belastade stadsdelarna i Malmö där endast en tredjedel av de rapporterade fallen leder till utredning (Länsstyrelsens siffror). Undersökningen visar att endast hälften av dessa fall leder till någon form av åtgärd. Alltså var sjätte ungdomsbrottsling. Samtidigt avslöjas också ett utbrett slarv hos de sociala myndigheterna som riskerar att leda till felaktiga domslut vad gäller de brottsmisstänkta. Januari 2003: På en byggarbetsplats i Rosengård i Malmö höjer en byggnadsarbetare armen för att signalera till en kranförare. Några ungdomar som ser detta tolkar armrörelsen som en hitlerhälsning och hotar byggnadsarbetaren till livet. Dagen efter söker ungdomarna upp byggnadsarbetaren för att slå ner honom. I Uppdrag Granskning möter vi Viktor som var med och misshandlade byggnadsarbetaren. Viktor är bara en i den ökande skara barn och ungdomar som begår brott i Sverige. Som alltid när barn under 15 år begår brott överlämnar polisen ärendet till Socialtjänsten. Men vad händer sedan? Uppdrag Gransknings reporter Micael P. Lekberg har undersökt vad vård inom Socialtjänsten egentligen innebär och kan visa att i de tre hårdast belastade stadsdelarna i Malmö utreder socialen bara en tredjedel av de ungdomsbrott som polisen rapporterar. Av den tredjedel som utreds leder bara hälften till någon form av insats. Insatsen består oftast av samtal mellan barn, föräldrar och en socialsekreterare och dessa samtal är frivilliga. Ofta dyker barnet och föräldrarna inte upp. Och det är inte bara mindre allvarliga brott som inte utreds. Även våldsbrott som begåtts av barn mellan 9 och 12 år negligeras av socialen. I programmet riktar Länsstyrel

Sveriges riksdagsledamöter har skapat sin egen a-kassa – inkomstgarantin. En säkerhet för vissa, en gräddfil för andra. Uppdrag granskning visar att före detta riksdagsledamöter utnyttjar inkomstgarantin samtidigt som de driver företag med miljonomsättning. När riksdagsledamöterna slutar i riksdagen har de möjlighet att ansöka om stöd från sin egen a-kassa – inkomstgarantin. Den är förmånligare än den vanliga a-kassan, den betalas ut i upp till 15 år och kan ge sammanlagt 5 miljoner kronor - utan att någon kontrollerar om den arbetslöse riksdagsmannen söker nytt jobb. - Det är en sorts a-kassa som fungerar som ett omställningsbidrag i väntan på nytt jobb, säger riksdagens jurist Björn Samuelsson. Uppdrag Gransknings Jonas Olsson och Lotta Sima har undersökt alla riksdagsmän som slutade för mer än två år sen och får den förmånliga inkomstgarantin. Det visar sig att före detta riksdagsledamöter driver företag som omsätter flera miljoner. Samtidigt får de behålla riksdagens inkomstgaranti, utan avdrag. Anledningen är att de låter bli att ta ut någon lön från sina företag. - Finns det idag ett bruk som ter sig moraliskt tveksamt? säger Riksdagens talman Björn von Sydow som anser att frågan bör granskas av en kommitte som just nu ser över reglerna för riksdagsmännens arvoden och pensioner. De här reglerna är mycket förmånliga än vad alla andra arbetslösa har. Men hur länge är det rimligt att före detta riksdagsmän får den förmånliga inkomstgarantin? Är det rimligt att de får 29 000 kronor i månaden i 15 år utan att någon kräver att de ska söka nytt jobb - samtidigt som alla andra arbetslösa utsätts för en allt hårdare kontroll för att få behålla sin a-kassa. - Vi kräver av alla andra att de måste söka jobb för att behålla a-kassan. På samma sätt borde man kunna kräva att arbetslösa riksdagsmän är aktiva och söker jobb för att få behålla sin inkomstgaranti. Det säger ri

Ordföranden Antonia Ax:son Johnson konfronteras i programmet angående de uppgifter om Stadsmissionen som presenterades i Uppdrag granskning i december:att personer i Stadsmissionens ledning utnyttjat sin ställning för att tillgodogöra sig resurser skänkta till organisationen istället för att använda dem till hjälp åt de hemlösa. Dessutom fortsätter förra veckans granskning kring riksdagsledamöternas egen förmånliga a-kassa.

Stora ojämnheter i kvaliteten i den svenska sjukvården. Hjärt- och kärlsjukdomar skördar varje år över 40 000 människors liv i Sverige. Uppdrag gransknings undersökning visar dock att kvaliteten på vården varierar stort mellan olika sjukhus i landet. Vilket sjukhus du hamnar på kan helt enkelt betyda skillnaden mellan liv och död. Dessutom presenteras den nya handlingsplanen för Uppdrag granskning som tagits fram efter den trovärdighetskritik som framkom i Uppdrag granskning avslöjar stora ojämnheter i kvalitén i den svenska sjukvården. Programledare: Karin Hubinette

Bönder med djurförbud kvitterar ut EU-bidrag för djurskötsel. Sverige anses ha det bästa djurskyddet i världen. Men samtidigt pågår sedan åratal tillbaka vanvård och misskötsel av djur i Sverige, som samtliga inblandade parter känner till. Många av djurplågarna kan fortsätta vanvården, och de får till och med betalt för att göra det. Uppdrag Gransknings reporter Kenny Åkesson har rest genom Sverige och träffat några bönder med djurförbud. Bönder som trots förbudet fortsätter att ha djur och dessutom kvitterar ut EU-bidrag. På en ladugård i Dalsland avslöjades döda och levande djur översvämmade av gödsel. 40 kor dog av vanvården. Resten av djuren omhändertogs av polisen. Lantbrukaren dömdes till 10 månaders fängelse för djurplågeri. Detta fall är Sveriges mest uppmärksammade fall av djurplågeri och trots att lantbrukaren ålagts förbud att ha djur har han kunnat fortsätta att kvittera ut EU-bidrag för djurskötsel. Sverige har idag inget centralt, rikstäckande register över personer med djurförbud. Det är en av anledningarna till att dessa bönder kan fortsätta att missköta djur, och även få EU-bidrag för att göra det. Länsstyrelsen som är den myndighet som utfärdar förbuden behåller informationen för sig själv. Svenska djurskyddsinspektörer och länsveterinärer är frustrerade över att det som borde vara en bärande del i djurskyddet inte fungerar. Det finns inte någon kontroll på redan kända djurplågare och vanvårdare. Uppdrag granskning har tagit fram uppgifter på samtliga bönder i Sverige som under 90-talet fått förbud att ha nötkreatur. Undersökningen visar att 163 personer fick djurförbud för nötdjur och att många av dem bryter mot förbudet. Var sjätte av dessa bönder har dessutom kvitterat ut EU-bidrag direkt relaterade till djur. Att undkomma sitt djurförbud genom att föra över ägandet av sina djur på andra personer är, tillsammans med att flytta runt, det vanligaste s

Uppdrag granskning presenterar helt nya uppgifter kring det fallet med den incestdömde Ulf som reportern Hannes Råstam berättade om i ett uppmärksammat reportage den 3 februari i år. Undersökningen om ojämnheterna i kvaliten i svensk hjärtsjukvård fortsätter. Reportern Hasse Karlsson lägger fram nya fakta kring den kritiserade hjärtavdelningen på sjukhuset i Sundsvall.

Handeln med svart städhjälp ökar i Sverige, men efter en friande dom i hovrätten går kunderna fria och städhjälpen bötfälls. Uppdrag granskning har träffat några polska städare som anlitats av samhällets toppar och som nu riskerar att avvisas. Ett nytt Djurförbudsregister som ska ge bättre koll på vanvårdare och djurplågare. Det kan bli verklighet efter Uppdrag Gransknings avslöjande från den 23 mars om hur svenska bönder trots djurförbud kan fortsätta som tidigare - och dessutom få EU-bidrag.

Den 1 maj blir Lettland medlem i EU, och Sverige har varit pådrivande i arbetet för att få in landet i unionen. Men i Sveriges "fadderland" Lettland kallas en halv miljon ryssar "icke-medborgare" och saknar alla politiska rättigheter. Internationella människorättsorganisationer har uttalat sin kritik mot diskrimineringen, men Sverige - vars utrikesminister är född i Lettland - har valt att blunda och tiga. I lettisk TV har utrikesminister Laila Freivalds till och med försvarat det lettiska systemet. Av Lettlands stora ryskspråkiga minoritetet har 480.000 benämningen "icke-medborgare". Det är en femtedel av landets befolkning. De har inte rösträtt, de får inte bilda politiska organisationer och är inte valbara till politiska uppdrag. De får inte ta anställning i förvaltningen och i rättsväsendet. Möjligheten att via "naturalisering" bli medborgare utnyttjas mycket sparsamt. Många anser att det är förödmjukande att behöva be om det medborgarskap de berövades vid självständigheten 1991, då Lettland bröt sig ur Sovjetunionen. Andra tycker sig ha svårt att klara av det språktest som är ett villkor för naturaliseringen. Endast ca 10000 per år söker medborgarskap via naturalisering. De senaste månaderna har tusentals ungdomar och vuxna ur den ryskspråkiga minoriteten demonstrerat på gatorna i Riga mot en ny språkreform för skolan som de menar är ytterligare ett slag mot deras språk och kultur. -Än så länge har protesterna haft fredliga former, men vid en provokation vet ingen vad som händer, säger Tatjana Sjdanok, representant för de ryskspråkiga i Lettland. -Europa, och Sverige, borde minnas vad som hände i Jugoslavien. En laddad etnisk konflikt är möjlig också här i Lettland, fortsätter hon. Internationella organisationer som FN och Europarådet har uppmanat Lettland att se till att problemet blir löst. Den lettiska regeringen ställer sig dock kallsinnig till kritiken. -Man kan inte ge oss några bra råd utifr

Varghatet - ett reportage i två delar Uppdrag Gransknings reporter Oscar Hedin har under nio månaders tid undersökt det starka varghatet som finns i Sverige. I två delar rapporterar han inifrån vargland och kan för första gången i Sverige presentera anmärkningsvärda avslöjanden om flera fall av illegal tjuvjakt på vargar. I varghatets Sverige gäller ingen vanlig jaktetik. Vargar huggs ihjäl med yxa, jagas av scootrar och tjuvjägarna använder ofta helmantlad ammunition som skadeskjuter djuret så att vargen går undan och gömmer sig för att dö. I det första programmet reser Oscar Hedin runt i vargreviren på bägge sidor gränsen i mellersta Skandinavien. Han möter förespråkare för avskjutning av vargar, personer som inte drar sig för att överskrida lagens riktmärken för att få sin vilja igenom. I det första programmet leds också i direkt bevisning att flera personer, däribland två som är mycket profilerade i vargdebatten, har och har haft prover av tjuvskjutna vargar i sin ägo. Med hjälp av vargprovernas DNA har man kunnat identifiera vilka djur det rör sig om och för första gången kunnat konstatera att det rört sig om illegal jakt på varg. Att ha lämningar från fridlyst tjuvskjutet vilt är ett grovt brott som ger fängelse i både Sverige och Norge.

I kvällens Uppdrag granskning fortsätter Oscar Hedins reportage om den illegala vargjakten. Denna gång tränger han djupare in bland vargjägarna och tar hjälp av dold kamera för att ta reda på vad som egentligen försiggår. Dessutom är det premiär ikväll för Uppdraget, en stående programpunkt i Uppdrag granskning under våren där tittarna själva ger redaktionen uppdrag att granska. De skandinaviska vargforskarna ser varg efter varg försvinna spårlöst och polisen lyckas inte utreda brottsligheten. Uppdrag gransknings egen undersökning kan påvisa 41 jaktbrott mot varg i sydvästra Dalarna och sydöstra Norge - ett område även kallat Dödens triangel. Två tredjedelar av dessa brott har begåtts under de senaste fem åren. Med hjälp av två jägare och dold kamera infiltreras vargjägarna i detta område i Skandinavien där flest vargar försvinner. I kvällens reportage blir den illegala vargjaktens stöttepelare och organisation tydlig. Liksom vilka betydelsefulla personer som stödjer den och är aktiva. Kvällens program är den andra delen av filmen Vargjägarna. Ett samarbetsprojekt mellan SVTs Uppdrag granskning och norska NRKs Brennpunkt.

Svenska kraftbolaget Vattenfall skövlar byar i östra Tyskland i sin jakt på brunkol. "Vattenfall står för ansvarstagande, i Sverige, i Norden och i Europa." Dessa ord står att läsa i Vattenfalls årsredovisning 2001 och kommer från företagets VD Lars Josefsson. Kicki Hultins reportage i kvällens Uppdrag granskning visar en helt annan bild av Sveriges största kraftbolag. En bild av ett företag som river byar, gräver sönder landskap och enbart i östra Tyskland släpper ut mer koldioxid än hela Sveriges nation. Dessutom återkommer Uppdraget i kvällens program och vi får här fortsätta historien om Leif och hans kamp för att behålla makten över sin sophantering. Reporter i Uppdraget är Anne Lundberg. Sedan slutet av 90-talet är Vattenfalls strategi inställd på att expandera på en internationell marknad. Vattenfall är idag bra mycket större utomlands än i Sverige. Enbart i Tyskland är antalet anställda fyra gånger så många som i Sverige. Men den ekonomiska tillväxten sker på bekostnad av andra värden. I Tyskland har Vattenfall blivit en miljöbov som skövlar byar i sin jakt efter brunkol till sina tyska kraftverk. Werner Domain är snart 70 år och tillhör den sorbiska minoriteten i östra Tyskland. Han föddes i det hus som hans farfar byggde i den kulturminnesmärkta byn Horno, en by som inte längre existerar. Vattenfall river hela byn, men Werner vägrar flytta. -När hoppet dör är allt förlorat. Men varför ska man ge upp? Jag kämpar för att rädda åtminstone en liten bit av Horno kvar, säger han i kvällens Uppdrag granskning. När Vattenfall köpte in sig i den tyska brunkolsindustrin fick byborna nytt hopp. Några svenska riksdagsledamöter engagerade sig också i byns öde. -Om byn rivs bryter inte Vattenfall mot någon lag, men däremot mot alla etiska regler jag känner till, sa folkpartisten Eva Flyborg i riksdagen. Nu har hoppet i Horno slocknat. Vattenfall anser att det skulle tära för mycket på företagets

Knutby - före och efter "Kristi brud". 1993 kom Åsa Waldau till Knutby och fick snabbt en betydelsefull roll i pingstförsamlingen. I kvällens Uppdrag granskning träffar reportern Marianne Gillgren före detta församlingsmedlemmar som berättar om de dramatiska förändringar som inträffade efter att "Kristi brud" anlände. Vi får också möta anhöriga till församlingsmedlemmar som berättar om hur de utestängts från all kontakt med sina barn och barnbarn samt andra i församlingens närhet som kan vittna om den stränga kontroll med vilken den styrs. Uppdrag granskning fortsätter sin granskning av illegal jakt. Denna gång handlar det om lodjur. Uppdraget - i tittarnas tjänst. Anne Lundberg letar efter en svensk sjömans försvunna pensionspengar. Knutby - före och efter "Kristi brud". Knutby pingstförsamling före 1993 beskrivs av äldre medlemmar som en gemytlig, demokratisk församling där varje medlem hade sin röst. En församling där alla var lika mycket värda och dit man lockades på grund av gemenskapen och undervisningen. Kalle Örneholm var medlem mellan1958-2003 men har numera utträtt ur församlingen: -Församlingen var som man säger demokratisk. En pastor, tre äldste och sen vanliga medlemmar. Alla hade sin rätt att uttrycka sig som man ville, säger han. Men 1993 hände något. Åsa Waldau kom till Knutby och fick snabbt en betydelsefull roll i församlingen. Hon kom som en frisk fläkt säger flera Uppdrag granskning pratat med och många vittnar om hennes karisma och utstrålning som ledde till en förnyelse av barn- och ungdomsverksamheten samt inte minst värvningsarbetet. Snart stramades tyglarna dock åt och det började mer och mer handla om att lyda och att följa guds röst som förmedlades via Åsa Waldau eller Kristi brud som hon alltmer kom att kallas. Nåden försvann, man skulle vara fullkomlig. Ren och fläckfri. Idag framhävs formbarheten hos församlingsmedlemmarna som en central ingrediens i pingströrelsen i K

Begravningsbyråer och fonder saknar kontroll över donerade minnesgåvor till ett värde av tiotals miljoner. Det har blivit allt vanligare att anhöriga hedrar minnet av en avliden med en gåva till olika fonder för forskning eller välgörande ändamål. Men kommer de skänkta pengarna fram i enlighet med givarens önskan? Uppdrag gransknings reporter Agneta Bernárdzon har undersökt hur gåvomedlen hanteras mellan begravningsbyråerna och de olika fonderna och funnit en gråzon som står utanför all kontroll. I kvällens andra reportage undersöks dieselsmugglingen mellan Finland och Sverige som är omfattande och omsätter miljontals kronor varje år. Uppdrag gransknings reporter Nicke Nordmark har följt med tullen på dramatiska nattliga biljakter där smugglarna vansinneskör i sin flykt undan myndigheterna. Och i Uppdraget får vi veta upplösningen i fallet med sjömannen German Zamudio och hans försvunna pensionspengar. Minnesgåvor för tiotals miljoner kronor utan kontroll. Mer än 40 miljoner kronor förmedlas varje år i minnesgåvor från begravningsbyråerna till olika fonder såsom Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Barncancerfonden. Men i Uppdrag gransknings undersökning om dessa minnesgåvor blottläggs stora brister i hanteringen av pengarna, både från begravningsbyråerna och från fonderna. Någon hundraprocentig kontroll över de donerade pengarna existerar inte. I många fall betalas pengarna in till fonderna i klump- summor så att de anhöriga aldrig kan få bekräftelse på att pengarna kommit fram. För att underlätta kontrollen ska begravningsbyråerna använda speciella minnesblad som de olika fonderna skickar ut. Men det struntar många byråer i. Flera byråer tar dessutom betalt eller behåller en del av gåvan som kompensation. -Det kände jag inte till, svarar flera fondföreträdare när Uppdrag gransknings reporter frågar. Fonderna vet inte vad begravningsbyråerna gör och byråerna struntar i vad fonderna säger. Fö

Svenska skolan befäster segregation. Uppdrag Granskning har synat skollagens viktigaste paragraf - att alla ungdomar ska få likvärdig utbildning, oberoende av var de bor. Exemplen från Malmö visar något helt annat, en segregerad skola där skillnaderna startar i grundskolan och fortsätter upp i gymnasiet. På LKAB rapporterade en ekonom för ett par år sedan om omfattande missförhållanden på sin arbetsplats. Resultatet blev att han avskedades från företaget. I Uppdrag granskning berättar nu för första gången Sven-Erik Andersson sin historia. Uppdraget i tittarnas tjänst fortsätter. Denna gång tar sig reportern Anne Lundberg an fallet med Marianne som efter flera års arbetslöshet fått ett jobb men som nu kan tvingas säga upp sig igen på grund av brist på nattomsorg för sina barn. Kommunens besparingar kan leda till att man istället tvingas betala ut bostadsbidrag till Marianne. Uppdraget hjälper Marianne i sin kamp för att kunna försörja sig själv. En segregerad skola. Reportern Tina Thunander, och fotograf Mats Lundblad, har besökt skolklasser i Malmö där bilderna visar lika mycket som siffror och statistik. Exemplen beskriver hur landets mest segregerade stad får en allt mer segregerad skola. Hälften av ungdomarna på Rosengård i Malmö har inte fått tillräckliga kunskaper i matte, svenska och engelska när de går ut grundskolan. Dessutom visar tester i gymnasiet att många får betyget godkänt, men har inte fått kunskaperna. -Man skapar ett klassamhälle mellan de som kan och de som inte kan, säger en av de intervjuade gymnasielärare som inte längre kan se på hur eleverna sviks. Rosengårdsskolorna är bland de skolor i landet som har minst andel elever som fått godkänt i de tre viktigaste ämnena. Programmet kan nu visa hur denna segregation bara fortsätter upp i gymnasiet. En svensk "whistleblower" I USA kallas de "whistleblowers", alltså såna som blåser i visselpipan för att göra andra uppmärksamma på mi

Sköter våra folkvalda representanter i EU sitt jobb? Uppdrag granskning har undersökt hur ofta våra svenska parlamentariker deltar i omröstningarna och utskottsarbete i EU-domstolen i Strasbourg. Här stiftas EU:s nya lagar som alltmer påverkar vårt svenska samhälle. Undersökningen visar att frånvaron bland svenska parlamentariker är hög, både vid omröstningar och i de utskott som har till uppgift att förbereda de nya lagarna. I den pågående rättegången om mordet i Knutby har förekomsten av arrangerade bröllop i församlingen dementerats. Uppdrag granskning har träffat Diana, avhoppad före detta medlem i Knutby-församlingen som vittnar om just det motsatta. Hennes eget bröllop arrangerades på direktiv från Kristi brud. Uppdrag gransknings reportage om sexuella övergrepp inom Jehovas vittnen följs upp. Anders som utsattes för sexuella övergrepp av en några år äldre församlingsmedlem berättar vad som hänt sedan han uteslöts från församlingen på grund av sin öppna kritik mot organisationen. Hur sköter sig de svenska parlamentarikerna i EU? Allt mer av vår framtid bestäms av Europaparlamentet i Strasbourg. Ändå kommer de svenska väljarna, efter valet, bara att representeras av 19 svenska ledamöter av totalt 732. Det blir få som får ett stort ansvar att företräda oss. Och vad vi än tycker om EU-politiken, så får parlamentarikerna vi väljer makt. Den makten utövar de bland annat på möten i utskott och partigrupper. Ibland får ledamöterna i utskotten särskilda uppdrag för parlamentets räkning och de förväntas också delta i politiken i sitt hemland. Det är bara några få dagar i månaden som alla parlamentariker i EU:s medlemsländer träffas i Strasbourg för att utöva den yttersta makten och stifta lagar. När EU nyligen fick 10 nya medlemsländer, gick man till omröstning för att godkänna den nya utvidgade kommissionen. Alla var där - till och med de nya ländernas parlamentariker, som röstade f

Handeln med flyktingbarn till Sverige - en modern slavhandel. I kvällens program har Uppdrag granskning undersökt den internationella handeln med flyktingbarn. Reportageteamet har följt en av smugglings- rutterna som går från östra Afrika via Dubai till slutmålet i Sverige. Väl framme tvingas barnen ofta till hårt slavarbete, prostitution eller narkotikasmuggling. I flera fall kom ungdomarna inte ens fram till slut- målet. De dog någonstans mellan Afrika och Europa. Uppdraget - i tittarnas tjänst, handlar denna gång om modemkapning. Ett par i Skåne fick i år en smärre chock när deras telefonräkning plötsligt uppgick till mer än 13 000 kronor. Summan var alldeles för stor för att kunna stämma, sett till deras normaltelefoni, och det framgick snart att det rörde sig om modemkapning. Konsumentverket får in ca 200 anmälningar i detta ärende per månad och de tror att denna siffra enbart är 10% av den egentliga mängden modemkapningar i Sverige. Uppdragets reportrar tar reda på vilka rättigheter konsumenten har när man utsätts för modemkapning och hur man kan skydda sig, samt bistår naturligtvis familjen i deras kamp mot telefonoperatören. I människosmugglarnas spår Uppdrag granskning kan i kvällens reportage visa att handeln med flyktingbarn till Sverige pågår och att myndigheterna står tillsynes maktlösa i kampen mot de hänsynslösa nätverken som ligger bakom. Reportageteamet Kenny Adersjö, Prince Hassan Saad och Johan Källström har bland annat träffat Shamso, femton år, som enligt folkbokföringen är svensk medborgare och bor med sina föräldrar i en mellansvensk stad. Men det är inte sant. Föräldrarna är falska och hon heter något helt annat. Hon smugglade hit, utnyttjades i hårt arbete, skulle säljas som prostituerad och tvingades smuggla knark. Nu har Shamso rymt och lever gömd någonstans i Västsverige. -Hade jag vetat att det skulle bli så här hade jag stannat hos min mamma i Afrika, säger hon till Up

Verklighetens Center i Vuollerim - en ny sekt? Vem vill inte bli en bättre människa och bli av med sina begränsningar och irritationsmomenten i sitt liv? Till den lilla byn Vuollerim i Norrbotten har ett trettiotal människor flyttat för att i rörelsen Verklighetens Center uppnå sina mål att bli bättre människor. Uppdrag gransknings reporter Pekka Kenttälä har träffat avhoppare som ger en mer kritisk bild av rörelsen. Kvällens andra reportage handlar om Botniabanan, järnvägsbanan som nu byggs utmed Norrlandskusten och som orsakat konflikter mellan Banverket och naturvänner. Banverket och regeringen beskylls, precis som vid tunnelbygget under Hallandsåsen, för att inte berätta hela sanningen om de skador järnvägen kommer att åstadkomma. Reporter Stefan Persson undersöker ärendet. Programledare: Karin Hubinette

Stora Enso och Regeringsrätten kritiseras i Uppdrag granskning. Skogsföretaget Stora Enso gör avkall på sina egna principer om företagsansvar när det gäller såväl mänskliga rättigheter som miljöfrågor när de köper skog i Ryska Karelen. -Låt oss säga, ibland måste man göra kompromisser, säger Timo Tolonen, Stora Ensos representant i det nordvästra gränsområdet. I kvällens Uppdrag granskning har reportern Daniel Öhman besökt området kring staden Kostomuksha i ryska Karelen bara några mil från den finska gränsen. I kvällens andra reportage avslöjar Uppdrag granskning bristande hantering av mål som tas upp i regeringsrätten. I tre undersökta fall har målsägarna drabbats hårt ekonomiskt när de fått vänta sammanlagt i 6-8 år på att få sina fall prövade. Reporter är Pelle Oskarsson.

En pedofils bekännelse. Sven försökte våldta en 13-årig flicka, men åkte fast. I kvällens Uppdrag Granskning berättar han hur lätt han fått kontakt med sina offer på nätet. De sajter där tonåringar lägger ut bilder på sig själva har blivit mötesplatser för pedofiler som han själv. Sven har lockat flickorna med löften om välbetalda modelljobb. I kvällens andra reportage berättar Uppdrag gransknings reporter Tina Thunander om ett av Sveriges mest uppmärksammade byggnadsprojekt - Turning Torso i Malmö. Bygget av Sveriges högsta, märkligaste och dyraste bostadshus sker på löpande räkning, saknar oberoende kontrollanter och har en styrelse som inte tycks ha kontroll på skenande kostnader. Huset blir nästan fyra gånger så dyrt som det sas från början och enligt bedömare kan det få HSB i Malmö på fall och påverka hela HSB-kooperationen

Regeringen säger nej till fortsatt utredning av Estoniakatastrofen. 10 år efter att färjan Estonia sjönk är det fortfarande oklart hur det gick till. En fortsatt utredning skulle kunna kasta ljus över olyckan och också ha betydelse för den framtida sjösäkerheten. Forskare i Sverige och utomlands står beredda att söka svaren men regeringen säger nej. För 10 år sen förliste Estonia i Östersjön. 852 människor dog varav 501 svenskar. En internationell haverikommission slog 1997 fast att orsaken till olyckan i huvudsak var konstruktionsfel kring fartygets bogvisir och ramp. Men misstankar och spekulationer har florerat om att något annat bidrog till förlisningen, allt från en sprängning ombord till dåligt sjömanskap från besättningens sida.

Utsatta barn tema i veckans Uppdrag granskning. Barn förhindras gå i skola av sina föräldrar. Jasmine är 9 år och skulle nu gå i tredje klass. Hon borde i vanliga fall ha fullt upp med att lära sig läsa och skriva men hon har ännu inte varit en enda dag i skolan. Istället har hon suttit instängd i sitt hem tillsammans med flera syskon, förhindrade att börja skolan av sina egna föräldrar. -Vår uppgift är att se till att alla barn får gå i skola och detta är inget annat än ett stort misslyckande, säger rektorn i en av de skolor som Jasmine skulle gått i. Hur har de sociala myndigheterna kunnat missa att flera syskon hållits instängda i flera år och hindrats att gå i skolan? Reportern Nicke Nordmark undersöker i kvällens Uppdrag granskning i vilken utsträckning rektorer och sociala myndigheter har gjort för att hjälpa Jasmine och hennes syskon. Länstyrelsen i Västerbotten har utrett fallet och riktar hård kritik mot den kommun där familjen senast har bott. -Allvarligare än så här kan vi inte vara, det är den tyngsta kritik vi kan rikta, så sammanfattas den utredning som Länsstyrelsen gjort. Jenny 14 år utnyttjades sexuellt efter kontakt på Internet. Uppdrag gransknings reportage om pedofilen Sven som fick tag i sina offer via ungdomssajter väckte starka reaktioner. Bland de som hörde av sig fanns Jenny, 14 år och hennes mamma Elisabeth. I reportaget skymtade en chatsignatur vars användare utnyttjat Jenny sexuellt efter kontakt över Internet. Mamma Elisabeth berättar i programmet hur Jenny reagerade. Först kräktes hon, sen sprang hon in på sitt rum och kastade sig på sängen och hyperventilerade. När Jenny var 11 år lärde hon känna en man som var tio år äldre via nätet. -Först tyckte jag han var en sliskig typ, inställsam. Men han skrev att jag var fin och så. Och jag tog åt mig, berättar hon. Så en kväll för några år sedan kom Jenny inte hem. Och den kvällen förändrade hennes och familjens liv.

Bjudresor, fri sprit för partitopparna och täta kontakter med öststatskommunismen. Uppdrag gransknings reporter Janne Josefsson granskar vänsterpartiets moderna historia i två reportage. I första reportaget intervjuas bland annat de förra partiledarna C. H. Hermansson, Lars Werner och Gudrun Schyman Det finns en officiell historieskrivning inom vänsterpartiet. I den ingår att partiet tidigt tog avstånd från de brutala öststatsregimerna, och att de moskvatrogna försvann redan 1977. Men kvällens Uppdrag granskning avslöjar en helt annan historia, som till stora delar hållts hemlig för partiets medlemmar. Det är en historia fylld av förtroliga samtal, bjudresor och fri sprit för partitopparna. Men det handlar också om täta relationer med de regimer man sagt sig ha brutit med, om en vacklande syn på demokrati och om rent angiveri. Östtyska ambassaden i Stockholm hade en central betydelse för de här förbindelserna. Under 70- och 80-talen var vpk:s ledning flitiga besökare där. Ofta träffades man i bastun. Vad de svenska kommunisterna kanske inte visste var att östtyskarna förde noggranna anteckningar om samtalen. Protokollen skickades till Östberlin, ibland för vidare befordran till Moskva. Kvällens Uppdrag granskning kan visa vad som avhandlades på ambassadträffarna och kastar nytt ljus över dagens vänsterparti. Ett parti som kallar sig modernt men där hammaren och skäran förekommer allt oftare i första-maj-tågen.

Lars Ohly - en politisk kameleont På tisdag kommer del två av Uppdrag gransknings program om vänsterpartiet. Partiledaren Lars Ohly kallar sig både kommunist och demokrat. - Ni kan inte hitta ett enda citat av mig där jag tycker att det är bra med diktatur eller förtryck, hävdade han i förra veckans program. Men Janne Josefsson har tillsammans med Lars-Göran Svensson och Björn Tunbäck gått igenom vad han själv skrivit och sagt i offentliga tal och funnit en helt annan bild. Förra veckan sändes första delen av Janne Josefssons granskning av vänsterpartiets moderna historia. Där avslöjades nya uppgifter om partiets täta förbindelser med de brutala öststatsregimerna, som man officiellt tog avstånd från. Programmet kunde berätta om hyllningar till Östtyskland strax innan muren föll, om förtroliga samtal i bastun på DDR:s ambassad i Stockholm, om bjudsprit och semesterresor. Reportaget ledde till en intensiv debatt om partiet verkligen gjort upp med sitt förflutna. I kvällens program fortsätter granskningen av det politiska dubbelspelet, med fokus på nuvarande partiledaren Lars Ohly - en politisk kameleont.

Om rättspsykvården i Sverige. Är det rimligt att samma lagstiftning leder till olika syn på om en psykpatient ska släppas ut eller inte? Uppdrag Gransknings Micael P. Lekberg och Rolf Larsson har granskat de bedömningar som görs inför utskrivningar på rättspsykiatriska sjukhus runt om i Sverige och funnit på stora regionala skillnader. Programledare: Karin Hübinette. I februari 2001 mördar en psykiskt sjuk man tre människor i Göteborg. Ett av offren yxmördas på öppen gata mitt i rusningstrafiken. Mannen döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Efter ett och ett halvt års vård på Regionsjukhuset Karsudden i Katrineholm ger läkarna honom permissioner. Idag har han långtidspermission och lever ute i samhället, till offrens anhörigas förskräckelse. -Det ligger inte i vårt uppdrag att hålla folk inlåsta så att det ligger i paritet med en tänkt kriminalvårdspåföljd, säger ansvarige överläkaren Lennart Edström. Läkarna på Karsudden i Katrineholm menar att deras uppdrag är att vårda patienten tills han blir frisk. Därefter har de ingen laglig rätt att hålla honom kvar längre. Läkarna på rättspykiatriska kliniken i Sundsvall lägger större vikt vid samhällsskyddet när de bedömer om en patient ska släppas ut eller inte. -Efter mordet på Anna Lindh har fokus flyttats från psykpatienternas bästa till fokus på brottsoffer och längre straff, säger Kent Pehrsson, cheföverläkare på Karsudden. I studion efter reportaget medverkar bland andra Anders Milton, regeringens psykiatrisamordnare och Göran Greider, debattör tillika Dalademokratens chefredaktör

Skogsbolagen avverkar rekordmycket skog och tystar kritiken. Aldrig tidigare i modern tid har det avverkats så mycket skog som nu. Samtidigt gör de stora skogsbolagen allt för att tysta kritiken. Uppdrag gransknings reporter Karin Jonsson har rest i norra Sverige och träffat människor som protesterar mot skogsbolagens allt snabbare avverkningar. Uppdraget är tillbaka - i tittarnas tjänst. Reportageteamet åtar sig uppdrag från personer som utsatts för orättvisa av myndigheter eller hamnat i kläm på annat sätt. Höstens första Uppdrag handlar om Kenny Westman i Göteborg som drabbats av extrem ljuskänslighet och tvingas vistas instängd i ett mörkt rum i sitt hem. På 70-talet när det kalhöggs på stora arelaer uppstod en kraftig debatt om skogsbruket. Nu slås avverkningsrekorden men debatten är inte öppen och fri. Detta menar människor som bor i samhällen och byar som ser sina strövområden och jaktmarker krympa. Uppdrag gransknings reporter Karin Jonsson har rest i norra Sverige och träffat människor som protesterar mot skogsbolagens allt snabbare avverkningar. Men många törs inte framträda och säga vad de tycker. De är är beroende av bolagen, som kan ge arbete, de vill inte att det ska bli osämja i byn eller bli av med jakträtten. -Vi förlorade jakten för att jag protesterade mot avverkningarna, säger Christer Klintefelt, jägare och butiksägare i Lycksele. -Vi hotades till livet för att vi protesterade mot att skogen skulle huggas ner, berättar Jonny Hallman i byn Valvträsk i Norrbotten. -Att människor är rädda för att tala är en nyhet för mig, säger biträdande skogschefen Herman Sundqvist på statliga Sveaskog

Hur tillverkas våra barns leksaker? Majoriteten av våra barns leksaker tillverkas av unga kvinnor i Kina som tvingas arbeta under extremt hårda förhållanden. Bristande kontrollsystem gör att svenska leksaksföretag inte kan uppfylla sina egna uppförandekoder. Uppdrag gransknings reportage visar att en majoritet av de leksaker vi köper till våra barn har tillverkats av unga kvinnor i Guangdong, Kina. De arbetar ofta 14 timmar om dygnet och bor på sovsalar i anslutning till fabrikerna. Lönerna som de får för detta är mycket låga, även med kinesiska mått mätta. De anställda omfattas oftast inte av lagenliga försäkringar, har inga anställningskontrakt och har ingen möjlighet att organisera sig fackligt. Reportaget återger intervjuer med arbetare utanför fabrikerna till nio företag som levererar leksaker till den svenska marknaden. Av intervjuerna med arbetarna framgår att arbetsvillkoren ofta är hårda. Arbetstider på 14 timmar per dag, sju dagar i veckan, samtliga dagar i månaden är inte ovanliga under högsäsongen. Därtill kommer farlig arbetsmiljö, obefintlig hälso- och säkerhetsutbildning och låga löner. Detta innebär att de nordiska företagens leverantörer bryter mot kinesisk lagstiftning, International Labour Organisations konventioner samt sina egna uppförandekoder. Berörda företag är Coop, Top Toy (BR-leksaker och Toys R Us), Brio, ICA och Åhléns. Sociala inspektioner som genomförts av företagen har inte lyckats avslöja dessa förhållanden. Istället har majoriteten av leverantörerna olika system för att fuska med kontrollerna. Reportaget avslöjar hur bristen på medverkan från de kinesiska arbetarna och företagens ovilja att betala för rimliga arbetsvillkor gör att företagens löften till konsumenterna inte åtföljs i verkligheten. Uppdrag gransknings reportage är gjort av Lotta Ekelund, och Kristina Bjurling.

Falska psykologer och psykoterapeuter verkar obehindrat i Sverige! Uppdrag granskning avslöjar kvacksalvarna inom psykologi- och psykoterapibranschen. De svenska myndigheterna gör inget för att hjälpa de lurade patienterna. Alltfler svenskar mår psykiskt dåligt. De långa köerna för att få behandling inom den offentliga vården gör att många vänder sig till privata psykologer och psykoterapeuter. Men vågar vi lita på deras kompetens? Uppdrag gransknings reporter Oscar Hedin har gjort en granskning av branschens falska psykologer och psykoterapeuter. Han upptäckte ett tiotal yrkesutövare som marknadsförde sig som legitimerade och godkända av Socialstyrelsen, utan att vara det. I undersökningen framkommer även att flera psykologer och psykoterapeuter ljuger om sin legitimation inför sina patienter

I sin fortsatta granskning av fallet med incestdömde Ulf har reportern Hannes Råstam synat behandlingshemmet Ekbacken i Småland, där Ulfs dotter bodde när de påstådda övergreppen polisanmäldes. Uppdrag granskning har intervjuat fem unga tjejer som tidigare bott på Ekbacken. Samtliga medverkar i programmet och vittnar om kränkande behandling, förhörsliknande arbetsmetoder - och om terapeutens envisa försök att få dem att minnas sexuella övergrepp.

Tusentals fall av bröstcancer i Sverige kan ha orsakats av medicin innehållande könshormoner. Under 1990-talet behandlades miljontals medelålders kvinnor i västvärlden med könshormoner som östrogen och gulkroppshormon. Få läkemedel har skrivits ut i motsvarande omfattning till en viss åldersgrupp. Uppdrag Gransknings reporter Hasse Karlsson har granskat följderna av den stora utskrivningen av östrogen och svenska läkares kopplingar till läkemedelsindustrin. Birgitta Almqvist började äta östrogen 1990 för att hennes gynekolog tyckte att hon hade "åldern inne" Hon hade inga klimakteriebesvär med svettningar eller humörsvängningar, men hennes läkare tyckte ändå att hon skulle ta hormoner och Birgitta litade på sin doktor. Idag har hon diagnosen bröstcancer. Enligt den stora brittiska undersökningen Million Women Study där en million brittiska kvinnor har deltagit, ökar risken för bröstcancer redan efter två års användning. Efter fem år med östrogen och gulkroppshormon är risken fördubblad, jämfört med att inte ta hormoner. I absoluta tal har forskarna bakom Million Women Study beräknat att 20 000 brittiska kvinnor, mellan 50 - 64 år, under 90-talet fick bröstcancer på grund av att de använde hormoner. Denna rapport har publicerats i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Forskare från samma forskargrupp har på Uppdrag Gransknings initiativ gjort en preliminär beräkning för svenska förhållanden. Den visar att cirka 3 500 svenska kvinnor i samma ålder och under samma tid fått bröstcancer på grund av hormonbehandling. Denna beräkning är inte vetenskapligt publicerad. Million Women Study och den amerikanska WHI-studien (Womens Health Initiative) står i dag för den främsta kunskapen som finns om risker med hormonbehandling. De är till skillnad från många andra studier som underskattat cancerrisken, inte finansierade med pengar från industrin, utan väsentligen från statliga medel, samt pengar från

Utländska gästarbetare i Sverige tvingas arbeta utan lön och traktamenten. Efter EU:s utvidning den första maj har antalet utländska gästarbetare nästan fördubblats jämfört med samma tid förra året. Det visar statistik från Migrationsverket. Förbunden inom LO rapporterar om lönedumpning, usel arbetsmiljö och svartjobb i spåren av de ökade möjligheterna för utländska företag att verka på den svenska arbetsmarknaden. Programledare: Karin Hübinette. Sådana här företag borde inte få lov att finnas på den svenska arbetsmarknaden. Det säger Metallombudsmannen Brage Karlsson i Luleå, som i flera veckor fick kämpa för att 24 slovenska arbetare skulle få lön och traktamente. I Luleå ledde detta till en lång konflikt tidigare i höst. Och det är bara ett av flera fall där utländska konsultföretag försökt, och i flera fall lyckats, lura anställda. De kör med rena gangstermetoder som man får gå tillbaka till 1800-talet för att hitta motsvarigheter till säger Brage Karlsson. Uppdrag granskning har följt dramatiken när de slovenska arbetarna först blev utan lön och traktamente och sedan övergavs av sin arbetsgivare.

Estonia smugglade rysk krigsmateriel kort före färjekatastrofen. Vid två tillfällen kort före Estoniakatastrofen transporterades rysk krigsmateriel i största hemlighet till Sverige med färjan. Svenska militären arrangerade transporterna, som aldrig kom till haveriutredarnas kännedom. En tullchef som fick insyn i hanteringen träder nu fram inför Uppdrag gransknings reporter Lars Borgnäs. Ända sedan Estoniaolyckan inträffade den 28 september 1994 har det förekommit rykten att färjan hade militär last ombord på olycksnatten. Haverikommissionen avfärdade ryktena som fantasier eftersom de ansågs sakna substans. Estonias bildäck undersöktes aldrig. Nu avslöjas i Uppdrag Granskning att det vid två tillfällen, två veckor resp en vecka före olyckan, kom bilar lastade med krigsmateriel till Sverige med Estonia. Svenska försvarsmakten organiserade transporterna, sannolikt i samarbete med någon eller några inom Ericssonkoncernen. Ett tidigare tullbefäl träder fram i programmet och berättar hur han fick order av en hög chef att inte kontrollera en viss bil som skulle komma med Estonia från Tallinn den 14 september. Han synade trots ordern en del av innehållet i bilen och såg att det var militär elektronik. Bilen var registrerad på ett Ericsson-bolag. Den 20 september upprepades proceduren - denna gång var lasten betydligt större. En annan fd chef inom tullen berättar i programmet att det rörde sig om rysk krigsmateriel som svenska försvarsmakten kommit över. Införseln skedde under största sekretess. Tullen hade lovat militären att inte kontrollera bilarnas last. I programmet medverkar bland andra dåvarande svenske ÖB Owe Wiktorin och dåvarande estländske ÖB Alexander Einseln.

Sverige ett klassamhälle - när det gäller tandvård. Statsminister Göran Persson har lovat att statusen på våra tänder inte ska bli en klassfråga igen. Trots det tvingas fler och fler svenskar att avstå från dyr tandvård och istället dra ut sina tänder. -Ensamstående mödrar, pensionärer och nyanlända invandrare har en tandhälsa som motsvarar den i den fattiga tredje världen, säger tandläkaren Patricia de Palma till Uppdrag gransknings reporterteam Agneta Bernárdzon och Fredrik Köjs. Programledare: Karin Hübinette. Var fjärde svensk anser sig inte ha råd till den tandvård de behöver. Sedan avregleringen och den fria prissättningen infördes 1999 har kostnaderna för att gå till tandläkaren stigit långt mer än konsumentprisindex. Jag är fast besluten att se till att vi aldrig kommer tillbaka till ett samhälle där tändernas status blir ett klassmärke igen. Det skriver statsminister Göran Persson i sin bok Den som är satt i skuld är icke fri från 1997. Men forskare och tandläkare som Uppdrag granskning talat med är överens om att vi redan är där. Det senaste året lämnades 50 000 obetalda tandläkarräkningar in till olika inkassobyråer för indrivning. Ensamstående mödrar, pensionärer och nyanlända invandrare har en tandhälsa som motsvarar den i den fattiga tredje världen, säger tandläkaren Patricia de Palma. Enligt tandvårdslagen ska alla erbjudas en en god tandhälsa på lika villkor, men enligt Patricia de Palma bryter vi mot lagen varje dag genom att fattiga människor inte har råd att gå till tandläkaren. Göran Persson har lovat att det under den här mandatperioden kommer ett förslag med ett första steg mot ett högkostnadsskydd för alla. Ett erkännande att tänderna och munnen är en del av kroppen. Men om svenska folket ska kunna nå det mål Göran Persson satt upp, att tänderna inte ska vara ett klassmärke, är det bråttom. En tydlig tendens den senaste tioårsperioden är att folk tvingas a

Uppdrag granskning ser tillbaka på året som gick. Uppdrag granskning presenterade under året flera reportage som satte dagordningen i den svenska samhällsdebatten. I kvällens program tittar vi tillbaka på avslöjanden som handlar om bland annat illegal vargjakt, Stockholms stadsmission, incestdömde Ulf, Vänsterpartiet och Estonia. Reportagen diskuteras med kvällens panel som består av Nabila Abdul Fattah, rappare från Hammarkullen, Anders Westgårdh, krönikör Aftonbladet och Ann-Britt Grünewald, debattör och före detta chef för Österåkeranstalten.