Vår digitala planet

Internet har kallats den viktigaste uppfinningen för demokratin sedan tryckpressen. Möt Stephen Pruitt, Wikipedias mest aktiva skribent, som vigt sitt liv till att skapa en mer jämlik könsrepresentation på nätet. Men internet är också ett verktyg för hat, propaganda och desinformation - krafter som försvårar det demokratiska samtalet och som kan undergräva viktiga samhällsfunktioner. Mediets snabba informationsspridning har utnyttjats för att påverka parlamentariska val, förstärkt konspirationsteorier och förorsakat tragedier.

Med sensorer, kameror och storskalig datainsamling uppstår möjlighet att effektivisera viktiga samhällsfunktioner inom allt från sjukvård och utbildning till transporter och brottsbekämpning. Några av jordens mest digitaliserade länder - Estland, USA och Kina - har valt helt olika sätt att tillämpa tekniken, och för att tackla de integritetsfrågor som uppstår. Vilka är de olika aktörerna och de olika drivkrafterna bakom vår alltmer uppkopplade och övervakade värld? Vad är vi beredda att offra av vårt privatliv för ökad bekvämlighet och trygghet? Och när övergår utvecklingen till ett oönskat övervakningssamhälle?

Vi lever en allt större del av våra liv genom skärmar. För varje år lägger vi ytterligare 20 minuter om dagen på att umgås med dem. Även om många kan tycka att skärmarna tar lite för mycket av vår uppmärksamhet i anspråk finns inga tecken som tyder på att utvecklingen kommer stanna av. Alla de stora teknikbolagen förbereder sig just nu på övergången till vad som tros bli näst steg i den digitala utvecklingen; smarta glasögon och linser, där den verkliga och digitala världen blandas framför vår blick. Hur påverkas vi när allt fler av våra aktiviteter flyttar till digitala arenor?